Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

William Henry Fox Talbot

William Fox Henry Talbot (1800-1877), uppfinnaren av metoden att fotografera på papper. Foto: Fox Talbot, TM 21388. Gåva från Science Museum i London.

William Fox Henry Talbot (1800-1877), uppfinnaren av metoden att fotografera på papper. Foto: Fox Talbot, TM 21388. Gåva från Science Museum i London.

Engelsmannen William Henry Fox Talbot var först med att framställa fotografier på papper. Hans bilder kallades för kalotyper eller talbotyper. Tekniska museet har Sveriges enda samling av Talbots bilder, en gåva från The Science Museum i London.

William Henry Fox Talbot föddes 1800 i en förmögen familj. Han studerade vid Trinity College i Cambridge och var mycket intresserad av både matematik och fysik. Talbot gjorde viktiga insatser inom optik och publicerade flera artiklar inom matematik. 1831 blev han medlem av den brittiska vetenskapsakademin, Royal Society.

Talbot gjorde flera resor till Italien under 1820- och 1830-talen. Han använde camera obscura för att skissa Italiens sevärdheter och landskap men var inte nöjd med resultatet. När han kom tillbaka till England började han experimentera med fotografi och ljuskänsliga silversalter. Silversalter mörknar när de utsätts för ljus. Detta beror på att när ljus av en viss våglängd träffar silversaltkristallerna, sönderfaller saltet i sina beståndsdelar och metalliska silverpartiklar ger den mörka färgen.  Talbot provade att doppa papper i koksaltlösning och sedan i silversaltlösning (silverklorid eller silvernitrat). Hans fotopapper blev inte så känsligt och det krävde lång exponering. Talbot provade olika saltlösningar för att fixera sina bilder, men hans första experiment lyckades inte särskilt bra. Under fixeringen uppstår en kemisk reaktion som kallas för reduktion, då silvret som frigjordes med hjälp av ljus tar till sig elektroner. Desto mer frigjort silver det finns i ett visst område, desto mörkare blir den delen av den fotografiska bilden.  Sedan började Talbot använda sig av bromsilverpapper och fixera sina bilder i natriumtiosulfat (ett sulfatsalt av metallen natrium). Det gav bättre resultat.

När pressen började skriva om Daguerres upptäckt skrev Talbot till både Royal Society och Franska vetenskapsakademin och berättade om sitt arbete. Även han gjorde anspråk på att vara fotografins upptäckare. Troligtvis lyckades Talbot framställa en varaktig fotografisk bild flera månader före Daguerre. Talbots verk väckte inte någon större uppmärksamhet. Hans bilder behövde lång exponering. Dessutom var de ganska oskarpa jämfört med Daguerres.

Schackspelare, originalkalotyp av Fox Talbot. TM 21387. Gåva från Science Museum, London.

Schackspelare, originalkalotyp av Fox Talbot. TM 21387. Gåva från Science Museum, London.

Drygt ett år senare upptäckte Talbot principen bakom den kemiska bildframkallningen. Upptäckten kom att ha stor betydelse för fotografiens utveckling och det var Talbots metoder som så småningom började tillämpas inom modern fotografi. Han fann att om jodsilverpapper användes för att ta bilden behövde det inte exponeras i kameran så länge, det räckte med en halvminut. Sedan kunde bilden framkallas med gallussyra och kopieras på klorsilverpapper. Bilderna blev så vackra att Talbot valde att kalla sin nya metod för kalotypi (kalos betyder skön eller vacker på grekiska). Idag kallas Talbots bilder för talbotyper.

Talbots kalotypiska metod hade en stor fördel framför Daguerres, eftersom Talbots bilder kunde kopieras många gånger. Daguerres metod blev dock snabbt väldigt populär i Europa och USA. Därför tog det 10-15 år för Talbots metod att slå igenom och konkurrera ut daguerrotyperna.

Exteriör av Lacock Abbey, Talbots hem. Originalkalotyp av Fox Talbot, TM 21387. Gåva från Science Museum, London.

Exteriör av Lacock Abbey, Talbots hem. Originalkalotyp av Fox Talbot, TM 21387. Gåva från Science Museum, London.

Under 1840-talet gav Talbot ut två böcker illustrerade med fotografiska bilder, ”Pencil of Nature” och ”Sun Pictures of Scotland”. Det var första gången som fotografier användes som illustrationer. Talbot var även först med att förstora bilder med hjälp av sin metod. 1852 upptäckte han dessutom att gelatin blir olöslig om det utsätts för ljus i närvaro av en viss kemikalie (kaliumbikromat). Talbot använde den här principen för att framställa fotogravyrer. Senare började fotografer använda Talbots upptäckt för att skapa bilder enligt så kallade ädelförfarandenöppnas i nytt fönster, exempelvis bromoljetryck.

Talbot fortsatte att arbeta med och utveckla fotografiska metoder under hela sitt liv. Bland annat experimenterade han med färgbilder, fast utan framgång. Talbot avled 1877.

I Tekniska museets samlingar finns det nio originalkalotyper utförda av Talbot, (TM21387).

Det finns mer att läsa om William Henry Fox Talbot i Tekniska museets bibliotek:

Helmer Bäckström. Talbots fotografier på papper. Daedalus Stockholm 1944, s.61-72.

D.B. Thomas. The First Negatives. A Science Museum monograph. London 1964.

Alexandra Selivanova

Kontakta sidansvarig: Peter Du Rietz

Senast uppdaterad: 2010-12-03

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Mån – fre kl 10 – 17. Ons till kl 20
Lör – sön kl 11 – 17
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare