Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

Rymden

Foto: NASA

Människans strävan efter att erövra rymden har gått från science-fiction via kalla krigets rymdkapplöpning till dagens internationella rymdstation och satsningar på rymdturism.

Den franske science-fictionförfattaren Jules Verne beskrev i sin bok "Från jorden till månen" från 1865 hur en fransman, en engelsman och en amerikan for till himlakroppen i en stor kanonkula. Skildringen kittlade mångas fantasi. En av dem som blev inspirerad av boken var den ryske skolläraren Konstantin Tsiolkovskij, som var en av de första raketforskarna. Han föreställde sig att människor skulle leva i rymden och odla sina växter i ett permanent observatorium. Tsiolkovskijs mest kända pionjärarbete heter ”Utforskandet av rymden genom reaktionsdrift” och kom som artikel i en rysk tidskrift 1903.

På andra sidan jordklotet sköt amerikanen Robert Goddard upp den första raketen med flytande bränsle som drivmedel 1926. Han skildrade även hur en rymdfarkost kan nå månen med hjälp av raketmotorer. Kanske kunde rent av Jules Vernes science-fiction bli verklighet?

Under andra världskriget (1939-1945) började raketforskningen användas till militära tillämpningar. Nazityskland bombade London med sina V1- och V2-raketer och det var även de tyska forskarna Hermann Oberth och Wernher von Braun som var tidens mest framstående raketforskare. Efter kriget kom de båda att arbeta för det amerikanska rymdprogrammet.

Även Sovjetunionen hade ett rymdprogram och 1957 blev de först i världen med att skicka upp en rymdfarkost i omloppsbana runt jorden – Sputnik! Samma år skickades även hunden Lajka ut i rymden. Hennes korta resa visade att en levande varelse klarar uppskjutningen och kan andas i tyngdlöshet. Fyra år senare blev ryssen Jurij Gagarin pionjär i rymden när han den 12 april 1961 färdades ett varv runt jorden i rymdskeppet Vostok. Resan tog 1 timme och 29 minuter. Ryskan Valentina Teresjkova blev 1963 den första kvinnan i rymden.

USA var närmast tagna på sängen av de sovjetiska rymdframgångarna och beslöt att göra en storsatsning på sitt rymdprogram. Den 12 september 1962 höll den amerikanske presidenten John F. Kennedy ett tal i vilket han avslöjade att USA planerade att sätta en man på månen innan årtiondets slut. Detta var det så kallade Apolloprogrammet. Tidplanen höll och den 21 juli 1969 kunde de amerikanska astronauterna Neil Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin stiga ut i "Stillhetens hav” på månen. ”Det är ett litet steg för en människa men ett stort språng för mänskligheten”, löd Armstrongs berömda ord då han först satte sin fot på månen. Jules Vernes fantasi hade blivit verklighet!

Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen fortsatte under 1970-talet och båda länder satsade på rymdstationer där besättningen kan vistas och arbeta under längre tid. Den första sovjetiska stationen hette Salyut I och skickades upp 1971. USA å sin sida placerade rymdstationen Skylab i en bana runt jorden 1973. Under ett år arbetade tre olika besättningar där. Den övergivna rymdstationen brann sedan upp i atmosfären 1979. Bland rymdstationerna var den verkliga arbetshästen sovjetiska MIR, som var i tjänst från 1986 till 1996, med besättningar från flera nationer.
Den internationella rymdstationen ISSöppnas i nytt fönster började byggas 1998. Då hade sovjetväldet fallit och rymdkapplöpningen var slut. Den första besättningen anlände år 2000. Stationen beräknas stå färdig 2010 och sedan vara i drift fram till 2020.

Den amerikanske affärsmannen Dennis Titov blev år 2001 världens förste rymdturist. Mot betalning fick han följa med upp till den internationella rymdstationen. Sedan dess har flera andra privatpersoner med stora förmögenheter köpt sig resor till rymden.

Kina blev 2003 det tredje landet efter USA och Sovjetunionen/Ryssland att skicka ut en människa i rymden. En kinesisk rymdfarare kallas taikonaut.

Kontakta sidansvarig: Peter Du Rietz

Senast uppdaterad: 2011-11-15

Månkameran

Kamerorna som följde med till månen utvecklades i Sverige.

ISS är världens största teknikprojekt.

Christer Fuglesang gjorde sin rymdresa 2006 och är Sveriges förste astronaut.

Sveriges bidrag till det internationella rymdprogrammet.

Rymdfärjorna har transporterat astronauter till och från rymdstationer sedan 1981.

Tyngdlösheten påverkar allt astronauterna gör ombord en rymdstation.

Rymdfärderna är otroligt dyra, men rymdforskningen har vi nytta av även här på jorden.

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Mån – fre kl 10 – 17. Ons till kl 20
Lör – sön kl 11 – 17
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare