Fia & Roll

Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

Ångmaskiner

Ångmaskin, TM13221. Foto: Tekniska museets arkiv.

Ångmaskin, TM13221. Foto: Tekniska museets arkiv.

Gruvnäringens utveckling under 1600- och 1700-talen gjorde att man började konstruera och använda kraftmaskiner för att öka produktionen. Intresset för andra energikällor än vattenströmmar ökade. Den första användbara ångmaskinen byggdes av engelsmannen Thomas Newcomen 1712. Den svenske pionjären inom området var Mårten Triewald som byggde Sveriges första ångmaskin redan under 1720-talet.

De första ångmaskinerna

I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet ökade efterfrågan på kol, tack vare bättre levnadsstandard och växande befolkning. Gruvnäringen utvecklades successivt och engelsmännen blev kunniga inom området. Det gällde att hitta fler sätt att öka produktionen.
I kolgruvor började man anlägga djupa schakt, vilket innebar en del problem. Bland annat brottades man med vatten som samlades i botten av gruvan. Det gick att få bort vattnet med handpumpar eller kedjor med hinkar, men det var en väldigt ineffektiv och kostsam metod. Dessa problem gjorde att människor började fundera kring alternativa kraftkällor.

Ångkraften beskrevs redan under antiken och de första ångmaskinerna lär ha byggts av greken Heron för 2000 år sedan. Hans skrifter översattes och spreds under 1500-talet, men det tog ganska lång tid innan både den tekniska utvecklingen och efterfrågan gjorde användningen av ångkraften möjlig. Under 1600-talet började man lära sig mer om både lufttryck och vakuum. Den tyske uppfinnaren och vetenskapsmannen Otto von Guericke (1602-1686) gjorde flera banbrytande experiment med vakuum. Bland annat uppfann han en kolvluftpump. Hans mest kända försök var med de Magdeburgska halvkloten. Von Guericke tog två stora halvklot gjorda av koppar, vände dessa mot varandra och pumpade ut luften. Sedan demonstrerade han att åtta par hästar inte kunde dra isär de två halvkloten men att det gick om man pumpade in luften igen. Von Guerickes försök la grunden till idén att försöka få kraften ”ur luften”. Vidare visade fransmannen Denis Papin att vakuum kan uppstå när ångan koncentreras i en cylinder. Dessa experiment var en del av ångmaskinens utveckling.

Engelsmannen Thomas Newcomen (1663-1729) var den förste som lyckades bygga en användbar ångmaskin. Han var en köpman och smed som arbetade med gruvredskap och kände till de problem man hade med vattnet i gruvorna. Newcomen arbetade i många år och var klar med sin ångmaskin 1712. Det var inte ångan som var drivkraften i det här fallet, utan lufttrycket. Kondenserad vattenånga användes för att skapa vakuum. Maskinen kunde lyfta ungefär 50 liter vatten ur gruvan åt gången, vilket motsvarade 8 hästkrafter. För den tiden var det en mycket stor framgång. Newcomens kraftmaskiner användes i mer än 50 år, tills James Watts förbättrade ångmaskinernas konstruktion. James Watts insats var att göra de mindre energislukande. Hans förbättringar innebar att fler ångmaskiner började användas inom den tidiga industrin.

Ångmaskin vid Dannemora gruvor

Mårten Triewald (1691-1774) var ingenjör och amatörfysiker. Hans far var en tysk hovslagarsmed som hade bosatt sig i Sverige. Mårten Triewald var först med att introducera ångmaskinen i Sverige. Triewald var väldigt intresserad av den senaste tekniken och reste därför till England för att studera den på plats. Han tillbringade flera år där och arbetade som inspektör vid stenkolsgruvor i Newcastle. Där fick han delta i byggandet av flera Newcomen-ångmaskiner. Triewald kom även i kontakt med Royal Society och träffade Isaac Newton.

Efter att ha kommit tillbacka till Sverige 1726 fick han uppdraget att bygga en ångmaskin (eller en eld- och luftmaskin som den kallades då) vid Dannemora gruvor. Den ångmaskinen blev Sveriges första. Den byggdes vid Norra Silverbergsgruvan och sattes i drift 1728. Förväntningarna var väldigt höga, men Triewalds maskin visade sig vara krånglig. Den förbrukade mycket energi och behövde ofta repareras. Maskinen användes fram till 1736, men redan 1731 blev gruvans ägare missnöjda och stämde Triewald. Mårten Triewald förlorade i domstolen och dömdes att betala skadestånd. Det fanns flera anledningar till varför ångmaskinen blev ett stort misslyckande. Triewald hade stora ambitioner och ville konstruera världens största ångmaskin. Alla delar anpassades dock inte till denna storlek, vilket ledde till stora påfrestningar och ökad energiförbrukning. Dessutom kunde inte maskinen användas året runt i Sverige, på grund av det kärva klimatet. Svenska verkstäder hade också väldigt lite erfarenhet vad gällde tillverkning av ångmaskiner och vissa delar av ångmaskinen tillverkades av fel material eller var av låg kvalitet. Triewalds misslyckande ledde till att ångmaskiner fick väldigt dåligt rykte i Sverige och det var först under 1760-talet som man gjorde ett nytt försök att introducera ångkraften i Sverige.

1800-talet

En av ångkraftens pionjärer var också engelsmannen Samuel Owen som bosatte sig i Sverige i början av 1800-talet. Han tillverkade ångmaskiner vid sin verkstad på Kungsholmen i Stockholm. Läs mer om Samuel Owen.öppnas i nytt fönster 1800-talet kallas för "ångans århundrade". Det var då ångkraften fick stor spridning och blev den viktigaste energikällan. Ångkraften började även användas till transporter. 1818 korsade det första ångdrivna fartyget Atlanten.

Tekniska museets ångmaskiner

1931 byggdes en modell av Triewalds ångmaskin på Tekniska museet (TM8294), med utgångspunkten från Triewalds egen beskrivning från 1734, hämtad ur boken ”Kort beskrifning, om eld och luftmachin wid Dannemora grufvor”.

I Tekniska museets samlingar finns ett flertal ångmaskiner. Bland dessa finns den första ångmaskinen av "table-top" typ som tillverkats hos företaget Bolinders 1859 och användes vid det Kungliga Myntet (TM 14694) och en ångmaskin som konstruerats av John Eriksson öppnas i nytt fönster1870 och användes på pansarbåten Sköld (TM 22524).

Alexandra Selivanova

Senast uppdaterad: 2010-12-14

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Mån – fre kl 10 – 17. Ons till kl 20
Lör – sön kl 11 – 17
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare