Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

Telegrafen

Morseskrivare. Foto: Tekniska museets arkiv.

Morseskrivare. Foto: Tekniska museets arkiv.

Vid slutet av 1700-talet uppfann fransmannen Chappe en optisk telegraf med vilken man kunde sända meddelanden över längre sträckor. Utforskningen av elektriciteten under 1800-talet möjliggjorde 1837 en elektrisk telegraf, konstruerad av amerikanen Samuel Morse. Snart började telegrafnät växa fram, först nationellt sedan internationellt och globalt.

Optisk telegraf

För att kunna meddela sig med varandra har människor genom tiderna använt olika slags signalsystem. De första systemen byggde på signaler av ljud och ljus som till exempel trummor och näverlurar, röksignaler och vårdkasar. Uppfinningen av kikaren på 1600-talet gjorde det möjligt att utveckla den optiska telegrafen. Fransmannen Claude Chappe var den förste som 1793 konstruerade en användbar optisk telegraf. I spåren av franska revolutionen fick det optiska telegrafnätet stor militär betydelse.

Samtidigt med Chappe experimenterade svensken A. N. Edelcrantzöppnas i nytt fönster med optiska telegrafer i Sverige. Han invigde sin telegraf 1794 med en hyllningsdikt till svenske kungen på hans födelsedag. Meddelandet gick från Stockholms slott till Drottningholm, där kungen befann sig. Edelcrantz utvecklade så småningom ett eget system helt olikt det franska och nästan dubbelt så snabbt. Systemet byggde på tio fällbara järnluckor. Luckornas olika lägen bildade kombinationer av siffror som i signalböcker översattes till bokstäver, ord eller meningar. Telegrafnätet bestod av telegrafstationer med ca en mils avstånd från varandra.

Det svenska optiska telegrafnätet var begränsat till Stockholms, Göteborgs och Karlskronas skärgårdar och hade sin största utbredning under finska kriget 1808-1809. Liksom det franska användes det huvudsakligen för militärt ändamål. Efter finska kriget fick det optiska telegrafnätet förfalla, men 20 år senare byggdes det upp igen och öppnades samtidigt för allmänheten. Trafiken var emellertid ganska obetydlig, vilket delvis berodde på att den optiska telegrafen endast kunde användas då väderleken medgav det. När den sista telegrafstationen på Vinga lades ner år 1881 hade den optiska telegrafen tjänat ut och ersatts av den elektriska.

Elektrisk telegraf

Redan på 1700-talet försökte man utnyttja elektriciteten för överföring av meddelanden. Med dansken H. C. Örsteds upptäckt av elektromagnetismen år 1820 gavs förutsättningen för utveckling av den elektriska telegrafen - den första praktiska tillämpningen av elektriciteten. Den amerikanske konstnären Samuel Morse lyckades år 1837 konstruera den första praktiskt användbara elektriska telegrafen. Samtidigt utvecklade han ett alfabet som bestod av olika kombinationer av korta och långa signaler, det så kallade morsealfabetet.

I Sverige började man tillverka telegrafapparater enligt Morses system och den första elektriska telegraflinjen anlades mellan Stockholm och Uppsala år 1853. Året räknas som det svenska telegrafverkets födelseår. Telegrafnätet växte mycket snabbt och sträckte sig 1857 från Ystad i söder till Haparanda i norr. 1854 fick Sverige telegrafförbindelse med kontinenten via en undervattenskabel över Öresund. År 1866 knöt man samman de amerikanska och europeiska telegrafnäten med en kabel på Atlantens botten.

I Sverige använde man i början Morses system och sände tecknen för hand med hjälp av en särskild morsenyckel men på 1870-talet infördes Wheatstones snabbskriftssystem med på förhand perforerade pappersremsor för maskinell sändning av tecknen. I början på 1930-talet kom fjärrskrivmaskinerna - teletype och teleprinter var de vanligaste systemen. Efter andra världskriget infördes telex på företagen och snart blev det möjligt att koppla direkt till en annan telexapparat. Telefax, som överför både text och bild på elektronisk väg, utvecklades starkt från mitten av 1980-talet. Numera konkurrerar digitaliserade överföringar som datorpost via persondatorer med telefax.

Senast uppdaterad: 2010-12-09

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Alla dagar kl 10 – 17. Ons till kl 20
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare