Fia & Roll

Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

Telefonen

Klassisk bakelittelefon från 1931. Foto: Nils Cronestrand

Klassisk bakelittelefon från 1931. Foto: Nils Cronestrand

Telefonen uppfanns vid slutet av 1870-talet och fick snabbt ett genombrott i Sverige, som blev Europas telefontätaste land. Telefonen var det första telekommunikationsföremål som privatpersoner fick handha, något som påverkade formgivningen av telefoner.

Den 14 februari 1876 lämnade Alexander Graham Bell i USA in en patentansökan på en uppfinning som kunde överföra mänskligt tal på elektrisk väg, alltså en telefon. Bell har länge räknats som telefonens uppfinnare men frågan är om Bell verkligen var uppfinnaren bakom den apparat som han sökte och fick patent för. Så sent som år 2002 slog kongressen i USA fast att telefonens uppfinnare var en italiensk invandrare, Antonio Meucci. Bells insats bestod troligen enbart i att han lyckades komma över Meuccis uppfinning och sedan sökte patent på den i eget namn. Redan 1877 kom telefonen till Sverige, förevisad av en norsk ingenjör, Jens Hopstock från Bergen. Det första telefonsamtalet i Sverige utspann sig i Stockholm i augusti 1877 över en telefonledning som tillfälligt satts upp mellan Telegrafverkets lokaler vid Skeppsbron och Grand Hotel på Blasieholmen.

Första telefonen i Sverige

Den första kommersiella telefonoperatören i Sverige blev Stockholm Bell Telefonaktiebolag som på hösten 1880 startade sin verksamhet med drygt 100 abonnenter. År 1883 startade Stockholms Allmänna Telefon AB sin verksamhet. Ute i landet bildades många privata telefonföreningar som byggde upp lokala telefonnät. Telefonen spred sig mycket snabbt i Sverige och 1885 hade Stockholm flest telefoner i Europa, det vill säga fler telefoner än det fanns i storstäder som London, Berlin och Paris. År 1887 invigdes den nya telefonstationen vid Malmskillnadsgatan i Stockholm, på taket försedd med ett jättestort torn i järn för de 4 000 telefontrådarna som över hustaken gick ut därifrån. Stationen var världens största i sitt slag. Telefontornet stod kvar till 1953 då det måste rivas efter en eldsvåda.

Telegrafverket började på 1890-talet att köpa in de privata telefonföreningarna i landet och byggde ledningar för att binda ihop dem. Genom inköp av Stockholms Allmänna Telefon AB år 1918 var praktiskt taget hela telefonrörelsen i Sverige samlad hos Telegrafverket som satte igång med stora rationaliseringar av telefonsystemet. De första telefonledningarna var enkeltrådiga oisolerade så kallade blankledningar med jorden som återgångsledning, men för att förbättra kvaliteten övergick man till ett system med två trådar. Så småningom ersattes luftledningarna av jordkablar som gav större driftsäkerhet. Den första långdistanskabeln i Sverige - och även i Europa  togs i bruk 1923 mellan Stockholm och Göteborg. Med den 1956 utlagda atlantkabeln blev det möjligt att ringa direkt till USA.

Dagens informationsmängder kräver stor kapacitet på telefonnätet. De tunga kablarna ersätts successivt med modern fiberoptik, där signalerna skickas som ljus i hårfina glasfiberledningar. En optokabel, tjock som ett lillfinger, kan samtidigt överföra ca 300 miljoner telefonsamtal.

Telefonväxlar

Samtalskopplingen vid stationerna sköttes i början av växeltelefonister, men redan 1883 gjordes försök i Sverige att automatisera telefontrafiken. Amerikanen A. B. Strowger var emellertid den förste som 1889 konstruerade en helautomatisk telefonväxel. Det dröjde till 1924 innan den första automatiserade växeln öppnades i Sverige. Den hette Norra Vasa, låg i Stockholm och var av det så kallade 500-väljarsystemet. Stationen var i drift ända fram till 1985. Ingenjörerna Betulander och Palmgren utvecklade tillsammans ett automatsystem som kom att bli en grundpelare i det svenska telefonnätet, det så kallade koordinatväljarsystemet. I Sundsvall öppnades den första stora koordinatväljarväxeln 1926 för 3 500 abonnenter. Den sista manuella växeln i Sverige automatiserades 1972 med stationen i Arjeplog.

Under 1980- och 1990-talen ersattes de elektromekaniska växlarna med nya elektroniska  AXE-växlar. De första stationerna invigdes i Ulriksdal och Sävedalen 1980. Utbyggnaden var klar 1998 och hade då kostat 20 miljarder kronor. Den sista orten som fick AXE var Älvros i Härjedalen. De digitala AXE-växlarna innebar bland annat att telefonabonnenterna fick tillgång till flera nya telefonfunktioner.

Telefonapparater

Telefonen var den första apparaten för telekommunikation som fick skötas av privatpersoner i hemmen. Det kom att påverka utformningen av apparaterna. De första Belltelefonerna var i ett stycke och bestod av en hörlur som användes omväxlande för att tala och lyssna i. Samtidigt som de första telefonstationerna byggdes fick telefonerna separat utrustning för tal (mikrofon). Omkring 1890 övergick man till att bygga ihop mikrofon och hörlur till en enhet - mikrotelefonen eller "luren" som den kom att kallas. Ericofonen, "kobran", från 1954 var en helt ny konstruktion med hörlur, mikrofon och fingerskiva i ett.

1908 kom den första bordapparaten i plåt. Höljet till telefonapparaterna hade tidigare tillverkats i trä. På 1930-talet kom ett nytt material att dominera tillverkningen av telefoner. Det var bakeliten. På 1950-talet användes plasteröppnas i nytt fönster av olika slag vilket gjorde att apparaterna kunde tillverkas i många olika färger. Då telefonisterna ersattes med automatiska kopplingssystem måste abonnenten själv sköta kopplingen med hjälp av en fingerskiva, en så kallad "petmoj". I början av 1960-talet kom de första telefonerna med knappsats i stället för fingerskiva och siffertagningen skedde nu på digital väg.

Kontakta sidansvarig: Peter du Rietz

Senast uppdaterad: 2011-10-06

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Mån – fre kl 10 – 17. Ons till kl 20
Lör – sön kl 11 – 17
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare