Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

Papper och tryck

Rasmus Malling Hansens skrivkula. Foto: arkiv.

Rasmus Malling Hansens skrivkula. Foto: arkiv.

Papper, tecken och tryck var länge det dominerande sättet att kommunicera information över tid och rum. I ett utdrag ur utställningskatalogen kom.nu.då berättar författaren Ola Larsmo om detta kommunikationsteknologiska ursprung.

Det var runt 1440 som guldsmeden Johann Gutenberg i den tyska staden Mainz började använda den sorts "skruvpress" som man annars pressade oliver och vindruvor men för ett helt annat syfte: att trycka text på papper. I Gutenbergs verkstad möttes flera olika tekniker, alla nödvändiga för att man ska kunna trycka en modern bok.

Man måste kunna flera olika saker för att trycka en bok: Hur man gör papper och hur man gör lagom kletig trycksvärta, som torkar snabbt och inte rinner. Och sist, men inte minst: man måste ha tillgång till ett enkelt alfabet.

Att göra papper, trycksvärta och att mångfaldiga text genom "trätryck" — allt det kunde man redan i Kina flera hundra år före Gutenberg. Flyttbara tecken hade man också experimenterat med i Kina. Vad Gutenberg själv "uppfann" var att det europeiska alfabetet, med 25 — 30 tecken, gjorde det mycket lättare att gjuta tryckformar där man kunde återanvända samma bokstäver, samma "typer" gång på gång. Gutenbergs bidrag var de utbytbara typerna — de enkla, latinska bokstäver som han som guldsmed var kunnig nog att göra små och i metall.

En av de första böcker Gutenbergs verkstad tryckte var den berömda 52-radiga "Gutenbergbibeln" som idag är värd astronomiska belopp. Här används just de nya, flyttbara typer som Gutenberg utvecklat. Och man ser tydligt hur de tidiga tryckarna gjort sitt bästa för att avbilda ett handskrivet manuskript — för på den tiden var "riktiga böcker" kopierade för hand, något som tog flera år per bok.

Det är förstås ingen slump att Gutenbergs tryckpress uppfinns precis på gränsen mellan "medeltiden" och den "nya tiden". I själva verket är tryckpressen ett av de symboliska genombrott som markerar att samhället håller på att förändras. Med den tryckta boken kunde kunskap bevaras och spridas snabbare och framförallt billigare. Den lade grunden för de olika språkens utveckling till skriftspråk. Och såväl antikens skrifter som nya, djärva tankar — som Luthers eller Erasmus — nådde längre än de annars skulle gjort. Den tryckta texten skulle förändra världen i grunden. Men i början gick det långsamt.

Vad skriver man på?

Under skrivkonstens historia har själva underlaget skiftat. I det gamla Egypten lärde man sig redan på 3000-talet f Kr att använda papyrus som man gjorde av fibrer från säv. Under romarrikets dagar och ända fram till medeltidens slut skrev man på pergament, som gjordes av djurskinn.

Men för att man ska kunna trycka stora upplagor av en bok behöver man papper – billigare, slätt och ljust.

Papper och tryckkonst följs åt. Papperet uppfanns även det i Kina, där man först tryckte enklare tryck på tyg av lin eller siden. Man brukar säga att Ts’ai Lun, eunuck hos kejsaren He av Han-dynastin, uppfann papper, gjort av fibrer från hampa och lin, ungefär 100 e Kr.

Papper gjordes länge av lump, det vill säga gammalt tyg som mosades i vatten. Men snart räckte inte lumpen till. Vid 1800-talets mitt började man göra papper av träfibrer i Tyskland, en uppfinning som slog igenom på världsutställningen i Paris 1867. Redan 1857 öppnades den första trämassafabriken i Sverige, Önan i Trollhättan.

Papper var också länge något man gjorde för hand. Men i slutet av 1700-talet tog fransmannen Nicolas-Louis Robert patent på en pappersmaskin. Hans uppfinning spreds till England, där firman Bryan Donkin i början av 1800-talet började sälja maskiner till hela Europa. Från 1830-talet fanns det ”moderna” svenska pappersfabriker i Klippan, Grycksbo, Lessebo och Holmen.

Ladda ner hela utställningskatalogen här!PDF (pdf, 5.5 MB)

Kontakta sidansvarig: Peter Du Rietz

Senast uppdaterad: 2009-12-02

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Alla dagar kl 10 – 17. Ons till kl 20
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare