Fia & Roll

Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

Sveagruvan

Arbetare vid Sveagruvan på Svalbard 1920-talet. Foto: Tekniska museets bildarkiv.

Arbetare vid Sveagruvan på Svalbard 1920-talet. Foto: Tekniska museets bildarkiv.

Sommaren 1917 gav sig ett sjuttiotal arbetare iväg till den svenska Sveagruvan på Svalbard för att bryta kol. Här får du veta mer om det vågade projektet!

Exploatering av Arktis - en lång historia

I början på 1900-talet var ögruppen Svalbard ett ingenmansland. Flera olika länder ansåg sig ha rätt till den arktiska ögruppen. Framför allt lockade stenkolsfyndigheter som upptäckts på huvudön Spetsbergen. Även svenskar ockuperade landområden på Svalbard, men det var bara på en plats som Sverige verkligen lyckades få igång kolbrytning i större skala.

Svensk kolbrytning på Svalbard

År 1917 började företaget "AB Spetsbergens svenska kolfält" bryta kol vid den så kallade Sveagruvan. Under de följande åtta åren bodde sammanlagt ungefär 2000 svenskar i det lilla samhället kring gruvan.

Projektet fick dock ett snöpligt slut. År 1925 utbröt en svår brand i gruvan. Man lyckades inte släcka och tvingades till sist att lägga ned verksamheten. 1934 såldes Sveagruvan till norska gruvbolaget "Store Norske". Sveagruvan är idag den viktigaste kolfyndigheten på Svalbard.

I Tekniska museets samlingar finns ett stort bildmaterial som visar livet vid den svenska kolgruvan. Här vill vi berätta något om denna historia, men också lyfta fram kopplingen till dagens exploatering av naturresurser i de arktiska områdena. I takt med att klimatet förändras smälter isarna kring Nordpolen. Det innebär paradoxalt nog att det kommer bli möjligt att komma åt stora gas- och oljefyndigheter på havsbotten. Redan på 1900-talet exploaterades området i Arktis av flera länder - då för att komma åt stenkolsfyndigheter.

Utsnitt av handritad karta. Svenska Spetsbergsexpediotionens arkiv. Tekniska museets arkiv

Utsnitt av handritad karta över Spetsbergen/Svalbard. Tekniska museets arkiv.

Arktis

Polarområdet kring Nordpolen kallas Arktis. Här ingår bland annat delar av Kanada, Grönland, USA (Alaska), Ryssland, Skandinavien (Svalbard) samt Norra Ishavet. Nordpolen är jordens nordligaste punkt. Området är täckt av stora ismassor, men det finns ingen landyta under. Det är här på havsbotten som man räknar med att det finns stora mängder gas och olja. Nordpolen är idag internationellt territorium.

Iskallt och otillgängligt

Svalbard ligger halvvägs mellan Nordkap och Nordpolen. Spetsbergen är huvudön i ögruppen. Svalbard var länge ett av världens sista ingenmansländer. Först 1925 blev hela ögruppen en del av Norge. Det arktiska klimatet innebär att ögruppen helt isolerad under vintern på grund av isen. Det råder mörker i månader. Under den kallaste vinterperioden hamnar medeltemperaturen kring 35 minusgrader och kylan förvärras ofta av kraftiga stormar. Att resa till denna kalla och otillgängliga plats, var ett risktagande i början på 1900-talet. Den svenska gruvan låg dessutom belägen i Braganzabukten, längst in i den så kallade Van Mijenfjorden. Denna frös till is i början av november och inte förrän början av juli varje år var det möjligt att ta sig dit med båt igen.

Sveagruvan på Spetsbergen. Vinter vid Sveagruvan 1920. Tekniska museets arkiv

Vinter vid Sveagruvan 1920. Det lilla samhället syns som svarta fläckar nedanför de massiva bergen.

Sveagruvan på Spetsbergen. Samhället sommaren 1919. Tekniska museets arkiv

Samhället vid Sveagruvan sommaren 1919. Tekniska museets arkiv.

Senast uppdaterad: 2010-03-02

Energikris under första världskriget

Sveagruvan på Spetsbergen. Aktiebrev 1916. Tekniska museets arkiv

Hur kom det sig att ett svenskt företag började bryta kol på Svalbard?

Industriteknik vid världens ände

Sveagruvan på Spetsbergen. Tekniska museets arkiv

Varken teknik eller material var anpassade till de arktiska förhållandena.

Livet vid gruvan

Sveagruvan på Spetsbergen. Tekniska museets arkiv

Det var inte vem som helst som vågade sig iväg till det avlägsna Spetsbergen!

Exploatering av Arktis

Sveagruvan på Spetsbergen. Grävskopa. Tekniska museets arkiv

Arktis naturresurser har utnyttjats och exploaterats under lång tid. Vad händer idag?

Ur museets samlingar

Sveagruvan på Spetsbergen. Trycksak 1916. Tekniska museets arkiv

I Tekniska museets samlingar finns ett stort bildmaterial som visar livet vid den svenska Sveagruvan på Spetsbergen.

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Mån – fre kl 10 – 17. Ons till kl 20
Lör – sön kl 11 – 17
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare