Skrivmaskiner

Kinesisk skrivmaskin. Foto: Truls Nord.

Kinesisk skrivmaskin. Foto: Truls Nord.

Ett tekniskt föremål som knappt används längre är skrivmaskinen. Tekniska museet har 234 föremål med skrivmaskinsanknytning. Många av dessa är gamla fina skrivmaskiner från en tid innan datorn och ordbehandlaren.

Kinesisk skrivmaskin

Det är många som vill ta åt sig äran av att ha konstruerat världens första skrivmaskin. Ingen annan än kineserna kan dock påstås vara de första med att använda lösa ”typer” för att till exempel trycka böcker. Västerlandets Gutenberg kom 600-700 år för sent för att kunna tävla om utmärkelsen!

Kinesiskan har ett tecken för varje ord till skillnad från de västerländska språken som ju har ett begränsat antal bokstäver.  I en kinesisk skrivmaskin används ofta över 2000 olika typer vilket naturligtvis gör en sådan konstruktion långt mer komplicerad än en med 29 bokstavstangenter.  

På 1870-talets mitt kom de första västerländska skrivmaskinerna som liknar de vi kan se i dag. I Kina slog skrivmaskinen igenom långt senare, in på 1900-talet,  och kom då att se ut som denna maskin som dock är tillverkad så sent som i början av 1980-talet.  Maskinen liknar mer en form av ”sätterimaskin” som användes på tryckerier (innan datorerna även här gjorde denna teknik onödig). Med en spak valdes ett tecken och när spaken trycktes ned så lyftes typen upp mot papperet.

Tekniska museets föremålsnummer TM44032.

Malling Hansens skrivkula

Det första omnämnandet av en maskin som kunde skriva är från 1714. Men den skrivmaskin som den  danske dövstumläraren Rasmus Malling Hansen konstruerade omkring 1870  var den första som fungerade bra och som tillverkades i ett större antal. Den kunde också användas för blindskrift.

Det finns bara versaler och siffror på tangenterna, som trycks ned mot färgbandet och pappret vars format var något mindre än dagens A4-format. Pappret fästes på den halvmånformade "valsen".

Malling Hansens skrivkula har ett stort samlarvärde. En i bra skick såldes för några år sedan för drygt 1 miljon kronor på en internationell auktion.

Tekniska museets exemplar har tillverkningsnummer 81. Accessionsnumret är TM8438.

Malling Hansens skrivkula. Foto: arkiv.

Malling Hansens skrivkula. Foto: arkiv.

QWERTY och Remington

Tangentbordet som används i västvärlden idag är ett QWERTY-tangentbord. QWERTY syftar på sättet att placera tangenter på skrivmaskinens eller datorns tangentbord. Det står för de sex första bokstäverna i den översta raden. QWERTY var från början anpassad till det engelska språket och bokstäver som oftast förekommer i engelska ord. Det svenska tangentbordet är en kopia av den engelska versionen eftersom bokstavsfrekvenserna i det svenska språket skiljer sig inte så mycket från engelskan. Enda skillnaden är bokstäverna Å, Ä, och Ö. Länder som Frankrike, Italien och Tyskland har utvecklat egna versioner av QWERTY-tangentbordet, som är anpassade till dessa länders språk.

Det moderna tangentbordets historia började i USA. I slutet av 1860-talet konstruerade amerikanen Christopher L. Sholes en mekanisk skrivmaskin som han kallade för ”Type Writer” och tog patent på. Han fick även hjälp från Carlos Glidden och Samuel Soule. Sholes skrivmaskin hade två rader med tangenter och bokstäverna var placerade i alfabetisk ordning. Typarmarna som tryckte bokstäverna på pappret var arrangerade i en cirkel. Man tryckte ner tangenten och en typarm rörde sig uppåt och ur cirkeln och satte bläck på pappret. Problemet var att om man skrev väldigt fort kunde två typarmar som låg bredvid varandra trassla ihop sig. Sholes fortsatte att utveckla sin skrivmaskin. Det tog nästan sex år. Med hjälp av Amos Densmore, som var bror till James Densmore som sponsrade uppfinningen, studerade Sholes bokstavsfrekvensen i engelska ord. Han konstruerade till slut ett annat tangentbord som hade fyra rader med tangenter. Bokstäverna som finns i vanliga bokstavskombinationer (exempelvis t och h som ofta följer varandra i engelska ord) placerades långt ifrån varandra. Tangenter som arrangerades på detta sätt formade ett tangentbord som liknade det moderna QWERTY-tangentbord.

Skrivmaskin, Remington nr 2. TM5431. Foto: Tekniska museets arkiv.

Skrivmaskin, Remington nr 2. TM5431. Foto: Tekniska museets arkiv.

Christopher Sholes sålde sitt patent till James Desmore för 12 000 dollar. Desmore sålde i sin tur tillverkningsrättigheterna till företaget E. Remington & Sons 1873. Företaget var en känd vapentillverkare. Samma år tillverkades Remington nr 1, en förbättrad version av Sholes skrivmaskin. På tangenterna fanns siffror och versaler. Sammanlagt såldes 5000 exemplar av Remington nr 1. Tekniska museet har en sådan skrivmaskin i sin samling (TM41496).
1878 kom Remington nr 2 ut på marknaden. Jämfört med den första modellen var den nya skrivmaskinen ett stort steg framåt. Det var den första skrivmaskinen som kunde skriva både versaler och gemener, tack vare skift-tangenten som utvecklades av Remington. Remington nr 2 hade dessutom en ny design och såg ut som 1900-talets skrivmaskiner. Modellen blev en stor succé. Tillverkning av skrivmaskiner i stor skala kunde komma igång. Remingtons skrivmaskiner blev berömda.
Ett exemplar av Remington nr 2 finns också på Tekniska museet (TM5431).