Gammal penicillinflaska

Antibiotika

Antibiotika räddar miljontals liv varje år.
Gammaldags penicillinflaska

Två prov på penicillin, ur den första industriella satsen som framställdes i Sverige 1948. TM26060. Foto: Ellinor Algin.

Penicillin lastas på plan.

Penicillin lastas på plan (Trans-Canada Airlines) på flygplatsen i Dorval, Storbritannien. 1940-talet. Foto: Tekniska museets arkiv.

Sedan 1940-talet har antibiotika räddat miljontals liv varje år.

Antibiotikaresistenta stafylokocker (MRSA) och kolibakterier (E. coli) har lett till 8 000 dödsfall i Europa under 2007.

Visste du att?

  • Antibiotika är medicin som tar död på farliga bakterier.
  • Med hjälp av antibiotika kan vi behandla många farliga sjukdomar och rädda många liv.
  • Det finns "goda" bakterier, till exempel de som hjälper oss smälta maten. Ibland kan antibiotika döda de "goda" bakterierna tillsammans med de "onda". Därför kan man bli dålig i magen när man äter antibiotika.
  • Antibiotika botar inte förkylningar. Det är virus som orsakar förkylningar och antibiotika dödar inte virus.
  • Penicillin är en sorts antibiotika som utvinns ur mögelsvamp. Skotten Alexander Fleming upptäckte penicillin av en slump år 1928.
  • Det säljs 60 olika slags antibiotika i Sverige.

Antibiotika

1928 upptäckte forskaren Alexander Fleming antibiotika av en slump. Han glömde en skål med bakterier på sitt bord. När han flera veckor senare hittade skålen fanns det mögelsvamp i den. Flemming såg att bakterierna närmast möglet hade dött. Det var så han hittade penicillin, världens första antibiotikum.

Forskarna Ernst Chain och Howard Florey uppfann senare tekniken för att masstillverka antibiotika, och tillsammans med Fleming fick de Nobelpriset i medicin 1945. Antibiotika räddar miljontals liv varje år.

Våra kroppar består av celler, och en bakterie består av en enda cell. Antibiotika kan skilja på mänskliga celler och bakterier. Den attackerar bara bakterieceller — och vi blir friska.

En slumpmässig upptäckt

Alexander Fleming (1881-1955) var biolog och farmakolog, och under första världskriget arbetade han på fältsjukhus. Där dog många skadade av infekterade sår, vilket fick honom att fundera på ett botemedel mot bakterier. Men när han år 1928 upptäckte penicillinet berodde det på rent slarv — det hade vuxit mögel i petriskålar han lämnat på skrivbordet. Vem har sagt att det alltid är bra att städa?

Tillverkning i stor skala räddar liv

Men om det bara hängt på Fleming hade penicillinet aldrig kunnat användas i stor skala. Ernst Chain (1906-1979) och Howard Florey (1898-1968)  tog fram tekniken för masstillverkning av antibiotika i början av 1940-talet, och först då kunde sjukdomar som tidigare varit dödliga botas med antibiotika. Efterfrågan var enorm, penicillinet skapade tidningsrubriker och sågs som ett livräddande och mirakulöst läkemedel. Fleming, Chain och Florey belönades med Nobelpriset i medicin 1945.

I Sverige var det företaget AB Kabi som började tillverka penicillin 1953. AB Kabi är numera en del av Freseniusgruppen. Idag finns det ett flertal företag i Sverige som tillverkar och säljer antibiotika, bland annat Meda AB.

Utan antibiotika hade vi inte kunnat utföra transplantationer av organ eller andra komplicerade operationer. Det är till exempel vanligt att få en antibiotikakur inför en tandoperation.

Vad är antibiotika?

Antibiotika är ämnen som finns i naturen, hos både svampar och bakterier. De producerar antibiotika för att försvara sig mot andra organismer. Antibiotikan vi framställer "vet" vilka organismer den ska angripa, och tar död på bakterieceller men låter våra celler vara i fred.

Runt en bakteriecell finns en cellvägg, till skillnad från mänskliga celler. Den ger stöd och stabilitet åt bakterien. Penicillin och vissa andra antibiotika gör att bakterien inte kan tillverka vissa delar av cellväggen.

Nackdelen med antibiotika är att förutom de "onda" bakterierna dödar de också "goda" bakterierna som finns i våra kroppar, sådana som till exempel hjälper oss att med matsmältningen. Därför är det ganska vanligt att vi får problem med magen när vi äter antibiotika. Det finns även forskare som säger att på sikt kan detta påverka och förändra vårt immunförsvar. 

Antibiotikaresistens

Bakterier kan lära sig stå emot antibiotika. Då kallas de resistenta. När bakterierna sedan förökar sig ärver nya bakterier dessa förmågor. Resistenta bakterier är ett stort problem i hela världen. Denna resistens beror bland annat på att för många tar antibiotika när det inte behövs. Svenskar använder minst antibiotika i hela EU, medan i Spanien och Portugal går det att köpa antibiotika utan recept. Detta gör att fler bakterier får chansen att bli resistenta. EU-kommissionen diskuterar just nu en europeisk standard för användning av antibiotika. Vissa sjukdomar kan bli dödliga igen om fler bakterier blir resistenta. Tuberkulos som är resistent mot många typer av antibiotika förekommer sedan flera år tillbaka i Ryssland och Baltikum. I Sverige har antalet fall av resistenta tarmbakterier ökat med 33 procent under 2010 jämfört med året innan.

Antibiotikaresistensen gör att forskarna försöker hitta nya metoder. Phage Therapy Center i Tbilisi, Georgien arbetar med fager, ett slags virus som endast infekterar bakterier och slår ut dem. Fager anpassar sig snabbt och kan i framtiden bli ett effektivt läkemedel mot resistenta bakterier.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster