Toalett

Avloppsystemet

Att ta hand om och rena smutsigt vatten är livsviktigt för hälsan.
Svartvit bild från ett reningsverk.

En del av Käppala reningsverk på Lidingö i Stockholm. Det renoverades mellan 1994 och 2000 och är idag ett av världens mest effektiva reningsverk. Foto: Manne Lind.

Toalett

Rena och fint inredda badrum är en självklarhet för oss, men i många andra länder är det fortfarande en lyx. Foto: Ellinor Algin.

Smutsigt avloppsvatten sprider smitta, 1,8 miljoner människor dör av diarrésjukdomar varje år.

40 % av världens befolkning saknar tillgång till avloppssystemet.

Hur funkar det?

  • Avloppsvattnet från husen pumpas i långa ledningar under marken fram till reningsverket.
  • Avloppsledningarna i Stockholm är 300 mil totalt, de skulle räcka ända till Medelhavet om man lade dem i en lång rad.
  • Kiss, bajs, toapapper och annat som finns i det smutsiga vattnet måste bort innan vattnet får komma ut i sjön.
  • Öronpinnar, tuggummi och annat skräp fastnar i stora silar. 32 ton skräp som inte hör hemma i avloppen kommer till reningsverken varje vecka.
  • Tvättmedel och rester av målarfärg eller mediciner tas bort med kemikalier och bakterier.
  • Till slut rinner vattnet genom ett sandfilter för att all smuts ska försvinna ur vattnet. Sedan släpps vattnet ut i sjön/havet.
  • Bakterierna som bryter ner avloppsslammet bildar gas som det går att köra bilar och bussar på.

Avloppssystemet

Att ta hand om smutsigt vatten är livsviktigt för hälsan. Redan på Romarrikets tid fanns det avloppssystem. Ändå är det något som 40 % av världens befolkning fortfarande saknar.

På 1850-talet började man ana ett samband mellan dålig hygien och sjukdomar som till exempel kolera. Man grävde då ner avloppsledningarna i marken. Men avloppsrören ledde direkt ut i närmsta vattendrag. Så småningom insåg man att avloppssystemet krävde reningsverk.

I avloppsreningsverken renas avloppsvattnet med mekaniska, kemiska och biologiska metoder. Att rena avloppsvattnet tar cirka 24 timmar. Restprodukter tas om hand om återvinns som till exempel biogas.

Avloppssystemet

Avloppssystem började byggas i större skala i Sverige på 1880-talet. Då gick smutsvattnet ut i närmaste vattendrag. Rören var grova, men om det kom stora regn svämmade systemet över. Många fick vattenfyllda källare, och om snön smälte snabbt på våren hann inte vattnet undan.

Att släppa ut all skit i närmsta vattendrag var inte heller helt lyckat. Många platser blev oerhört förorenade. Vid 1930-talets slut ställdes Riddarfjärdssimningen i Stockholm in på grund av hälsoriskerna för de tävlande.

En utredning tillsattes, och resultatet kallades något vanvördigt "avloppsbibeln". Lösningen blev att man dels började rena vattnet, dels att man ledde bort dagvatten (regn- och smältvatten) för sig. Dagvattnet fick fortsätta att rinna ut i närmaste vattendrag, medan vatten från industrier och hushåll gick iväg till reningsverket. Det här systemet kallas duplikat (tvådelat) ledningssystem.

Avloppsnät i Sverige

Mycket skräp som inte hör hemma i avloppssystemet hamnar där ändå — närmare bestämt 32 ton om året. De kommunala ledningsnäten i Sverige är sammanlagt 92 000 kilometer.

Sverige har drygt 2 000 kommunala avloppsreningsverk. De behandlar årligen 1,5 kubikkilometer vatten, varav hälften kommer från hushållen. Verken producerar 240 000 ton slam varje år, vilket innehåller 7 000 ton fosfor som bland annat kommer från tvättmedel. Fosforn skulle kunna täcka åtta procent av jordbrukets årsbehov för gödsling. Slammet innehåller också tungmetaller och föroreningar, vilket gör att många är skeptiska till att använda det. Bakterier som bryter ner avloppsslammet i reningsverket bildar biogas som det går att köra bilar och bussar på. I Stockholm tillverkar reningsverken 4,1 miljoner kubikmeter gas varje år.

Hälsoproblem

Bristen på fungerande avloppssystem är ett gigantiskt hot mot folkhälsan i de fattiga delarna av världen.  1,8 miljoner människor dör varje år som en följd av diarrésjukdomar, som ofta orsakas av smutsigt vatten. Barn är särskilt känsliga. Nio av tio som dör är barn under fem år. Miljontals människor får i sig parasiten Bilharzia genom dåligt renat vatten, som ger snäckfeber. Även om snäckfeber inte är dödligt, blir de smittade kroniskt sjuka och klena.

World Toilet Day

För att uppmärksamma problemen som bristande avloppssystem ställer till med finns organisationen World Toilet Organization. De har utropat den 19 november till Världstoalettdagen. De delar också ut The Golden Poo Award (gyllene bajskorven), där komiker tävlar — allt för att få uppmärksamhet för detta globala problem.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster