Familj under parasoll, Volkswagen Van i bakgrunden

Bilen

Med masstillverkningen under 1900-talet kunde bilen bli medelklassens egendom.
Första kvinnan i Sverige att ta körkort

Bilföraren heter Alexandra Gjestvang. Bilden är tagen 1907, då hon var på väg att bli Sveriges första kvinnliga körkortsinnehavare. Foto: Tekniska museets arkiv.

En familj bredvis sin Volkswagenbuss

En barnfamilj på campingsemester bredvid sin Volkswagenbuss. Foto: AB Scania-Vabis.

År 2008 fanns det 137 miljoner bilar enbart i USA.

De första bilarna var en lyxvara, med löpande-band-tillverkning i början av 1900-talet sattes världen på hjul.

Visste du att?

  • Fransmannens Joseph Cugnots ångvagn från 1769 är världens äldsta bil, den var också en traktor.
  • De allra första bilarna hade ingen ratt. Istället fick föraren styra bilen med hjälp av en styrspak.
  • Många var rädda bilen när den först kom — de tyckte den var ett monster som lät läskigt.
  • Vindrutetorkaren uppfann en amerikansk kvinna, Mary Anderson, 1903.
  • Henning Forslund var den förste svensken som fick böter för att han körde för fort. Han körde i 10 kilometer i timmen! Polisen som gav honom böter hade sprungit ifatt bilen.
  • Sveriges allra första bussar var lastbilar som byggdes om så att man satte trädgårdssoffor på taket.

Bilen

På 1700-talet började man experimentera med att sätta motorer baktill på vagnarna i stället för hästar framför dem. Bilen blev svaret på drömmen om "den självgående vagnen". I dag är bilen både självklar och ifrågasatt. Den har gett oss ökad rörlighet såväl som avgaser, och har fått symbolisera såväl frihet och framtidstro som miljöhot.

De tidiga motorerna var ineffektiva och utsläppen stora. I dag satsar biltillverkarna på bättre motorer, renare bränslen och alternativa konstruktioner.

Med masstillverkningen under 1900-talet kunde bilen bli medelklassens egendom. "Bubblan", som egentligen heter Volkswagen Typ 1, är med sina 22 000 000 tillverkade exemplar världens mest producerade bil.

Visste du att...

Ford-anställda som besökte slakthus i Chicago på 1920-talet inspirerades av den så kallade löpandebandprincipen som användes flitigt inom slakterier där djurens kroppar flyttades medan personalen stod vid sina stationer. Principen bärjade därefter även att användas vid biltillverkning och är än idag det sätt vi bäst och mest effektivt bygger bilar på.

Grundidén med ”löpande bandet” inom biltillverkningen, som oftast rör sista ledet i tillverkningskedjan nämligen slutmonteringen av bilen, är att bilen förflyttas kontinuerligt långsamt framåt på en monteringssträcka utan stopp och successivt monteras ihop av specialiserade arbetsgrupper med väl avgränsade arbetsmoment.

Rubrik för nördar

Världens idag snabbaste och dyraste serietillverkade bil är sportbilen Bugatti Veyron Supersport, med ett grundpris på drygt 16 miljoner kronor. Det är ett fyrhjulsdrivet motormonster med en 16-cylindrig motor på över 1000 hästkrafter och en kontrollerad toppfart på 407 km/h. Efter 12 minuter i denna hastighet är 100-literstanken tom och efter 15 minuter bör du även byta däck.
Bugatti Veyron Supersport är så långt från de första bilarna man bara kan tänka.

Bilens tidiga historia

Bilens historia börjar med ångkraften. Åren 1769-1770 byggde fransmannen Joseph Cugnot (1725-1804) en ångdriven vagn på franska arméns beställning. Vagnens styrmekanism fungerade inte så bra och redan 1771 körde den in i en mur och förstördes i världens första bilolycka.

Under de följande femtio åren konstruerades en rad olika typer av ångmobiler. Dessa blev dock aldrig något mer än en teknikhistorisk parentes innan järnvägen slog igenom och byggdes ut.
Med förbränningsmotorn, som är betydligt lättare än ångmaskinen, öppnade sig nya möjligheter för självgående vagnar. Tysken Karl Benz (1844-1929) konstruerade en motordriven trehjulig vagn 1885. Bertha Benz, uppfinnarens hustru och affärskompanjon, blev 1888 den första personen att köra bil en längre sträcka, 106 km från Mannheim till Pforzheim och sedan tillbaka dagen därpå. Med denna bilfärd visade hon på bilens potential som transportmedel över längre sträckor.

Tävlingarna

Den första internationella biltävlingen ägde rum 1894 i Frankrike. I dag skulle vi kalla det endurance, men då var det mest ett hållbarhetstest för bilarna och ett sätt att väcka uppmärksamhet kring den nya, spännande maskinen. Tävlingen organiserades av tidningen Le Petit Journal, där 21 bilar deltog och körde den 126 kilometer långa sträckan mellan Paris och Rouen. Året efter tävlande man i att köra fortast, då mellan Paris—Bordeaux.

Sveriges första biltävling ägde rum 1904, på sträckan Stockholm-Uppsala-Stockholm. Bilarna som deltog fick dock inte köra fortare än 30 kilometer i timmen! Många av de tidiga biltävlingarna gick på sjöar och travbanor.

Massproduktion

Amerikanen Henry Ford (1863-1947) brukar kallas för mannen som "satte världen på hjul". Han byggde sin första bil 1898 och tio år senare kom den första T-Forden. Den började tillverkas enligt löpande band-principen 1913. T-Forden tillverkades i dryga 15 miljoner exemplar mellan 1908 och 1927. Denna masstillverkning möjliggjordes av de så kallade passbitarna, ett precisionsmått av svensken C E Johansson, vilka innebar att alla delar till T-Forden kunde standardiseras och gick att byta ut mot en exakt likadan. Tack vare denna masstillverkning var det inte längre enbart förmöget folk som hade råd med bil.

Bilsamhället

Efterkrigstiden präglades av framtidstro. Ny teknik utvecklades och många innovationer såg dagens ljus. Flera nymodigheter lanserades i bilföretagens lyxmodeller, för att sedan bli standard i bilar för vanligt folk. Till exempel fanns luftkonditionering redan 1939, och elmanövrerade säten och automatiska fönsterhissar kom i slutet av 1940 talet.

Under 1950-talet ökade antalet bilar på vägarna kraftigt. Utvecklingen hade lett till snabbare bilar medan vägarna och trafiklösningarna inte utvecklats i samma takt. Nu började vägnätet utvecklas för att bättre passa massbilism och minimera olycksriskerna. Med det utbyggda vägnätet och det stadigt ökande antalet bilar började samhällsplanerarna övergå från att anpassa bilismen till det gamla samhället till att istället bygga ett bilsamhälle enligt förebilder från USA. Bilen ingick nu i ett gigantiskt tekniskt system där motorvägar och bilanpassade köpcentra med väldiga parkeringsplatser ingår. För att nå fram till bilsamhället började också Sveriges städer omvandlas — stadskvarter revs, vägar breddades, parkeringshus byggdes och städernas förorter utvidgades allt längre från stadskärnorna. Resultatet blev ett kulturellt och ekonomiskt bilberoende.

Säkerheten

Säkerhetsfrågorna började komma allt mer i fokus. Svenska Vattenfall tog fram ett tvåpunktsbilbälte 1952, och några år senare tog flygingenjören Nils Bohlin patent på trepunktsbältet, som blev en del av Volvos standardutrustning 1959 och lyfte företagets varumärke. Svenska bilar kom med tiden att höra till världens säkraste. Säkerhetsbältet räknas fortfarande till den enskilt viktigaste komponenten i bilens säkerhetssystem.

Idag finns både "passiva" och "aktiva" säkerhetssystem. Säkerhetsbältena är exempel på passiva system, som mildrar skadorna i händelse av en olycka. De aktiva systemen syftar till att minska risken för olyckor. Några sådana system är ABS (låsningsfria bromssystem) och ESP (antisladdsystem).

Bromsarna ställer till med en del miljöproblem. Forskning vid KTH i Stockholm har visat att bilens bromsar orsakar lika hälsofarliga partiklar som dubbdäck och avgaser. Bilens skivbromsar sliter loss pyttesmå artiklar med metaller som koppar och järn som vi andas in.

Miljöanpassning

I bilismens barndom var inte miljöfrågorna prioriterade, men i takt med att antalet bilar växte kom även behovet av att miljöanpassa bilarna. I början fokuserade man på att få ner mängden giftiga ämnen i avgaserna och inom avgasreningen har stora framsteg gjorts under de senaste decennierna. USA var tidiga med avgaskrav för personbilar. Kalifornien införde sina första krav redan 1966. I mitten av 1970 talet kom katalysatorer, framtvingade av skärpta amerikanska krav. Dessa minskar utsläppet av många farliga ämnen, men släpper dock igenom mer koldioxid.
Koldioxidutsläppen hänger direkt ihop med hur mycket bränsle som förbrukas och därför gäller det att minska förbrukningen, bland annat genom att minska fordonens vikt, Kraven på krocksäkerhet och komfort har gjort bilarna allt tyngre men nu vill många biltillverkare få ner bilarnas vikt för att därigenom minska koldioxidutsläppen.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster