Tryckplåtar för bokstäver

Boktryckarkonsten

Ingress för att beskriva innovationen

Gutenbergs bibel

Gutenbergs bibel eller Mazarinbibel trycktes 1454 och är Johann Gutenbergs mest kända verk. Foto: Anna Gerdén.

Lösa typer från ett tryckeri

Lösa typer av bly från ett tryckeri, ur Tekniska museets samlingar. O595. Foto: Ellinor Algin.

Boktryckarkonsten har sitt ursprung i Kina.

Tysken Johann Gutenberg uppfann den västerländska boktryckarkonsten runt år 1450.

Visste du att?

  • Att kunna trycka texter och bilder gör att man ganska snabbt kan få många exemplar av en bok. Lite som att kopiera eller skriva ut på skrivare.
  • Innan boktryckarkonsten skrev och kopierade man böcker för hand. Det tog väldigt lång tid och gjorde att böcker var mycket dyra.
  • Konsten att kunna trycka kom från början från Kina.
  • Under 1440-talet började tysken Johann Gutenberg trycka böcker med en tryckpress och tryckkonsten spreds över Europa.

Boktryckarkonsten

Boktryckarkonsten har kanske mer än någon annan enskild uppfinning ändrat människans sätt att se på världen. Tryckpressen har varit ovärderlig för kunskapsspridning, propaganda och maktutövning. Den var en av grundstenarna i den vetenskapliga revolutionen på 1500- och 1600-talen. I dag kan vem som helst skriva ut en text och göra kopior. Ord och åsikter kan även spridas från skärm till skärm.

De tidiga texterna som skulle tryckas sattes spegelvända, bokstav för bokstav, i ett så kallat kast - en mall. Genom att smeta lagom mycket trycksvärta på typerna och sedan använda en press tänkt för vindruvor och oliver, och pressa den mot ett papper fick man en tryckt sida.

Rubrik för nördar

Boken har en historia som går långt tillbaka. Enligt vissa uppgifter var den romerske statsmannen Julius Ceasar (100 f. Kr – 44 f. Kr.) en av de första som började använda bundna böcker, då för att själv anteckna i.

De tidigaste böckerna skrevs för hand, och de första tryckta böckerna under 1400-talet påminner i sin estetik ofta om handskrivna böcker. De kallas för inkunabler.

Boktryckarkonsten – en kombination av olika innovationer

Själva tryckkonsten är också mycket gammal och har sitt ursprung i fjärran östern. Men tryckkonstens stora historiska betydelse kom i och med boktryckarkonsten, som egentligen är flera olika tekniker och innovationer. Johan Gutenberg (c:a 1400-1468) lyckades kombinera tryckpressen, de lösa typerna, skriftspråket, boken, pappret och bläcket.

Tryckpressen som Gutenberg började använda för boktryck var av den modell som tidigare hade använts till att pressa vindruvor och oliver.

De lösa typerna kan beskrivas som ett slags stämplar och brukar ofta tillskrivas Gutenberg. Faktum är att dessa hade använts tidigare, och uppfanns i Kina i mitten av 1000-talet e. Kr. Gutenberg konstruerade gjutformar, matriser, för typer. Dessa gjorde att han kunde åstadkomma en enhetlighet i bokstävernas utseende. Själva typerna göt han av en blylegering.

Vårt skriftspråk är en starkt bidragande orsak till att det var just i västerlandet som tryckeritekniken fick ett sådant genombrott. Till skillnad från det kinesiska skriftspråket där varje ord har ett eget tecken, är det latinska alfabetet med en bokstav per ljud väldigt lämpligt för en tryckteknik med en typ per tecken.

Pappret är även det ursprungligen en kinesisk uppfinning. Kunskapen om pappersframställning nådde Europa via arabvärlden på 1100-talet. Papprets genombrott var en förutsättning för att tryckeritekniken skulle kunna få en sådan stor betydelse.

Bläcket är även det en innovation som funnits mycket längre än tryckpressen. Men för att användas till tryck på papper krävdes en ny typ av bläck än den vattenbaserade sort som tidigare hade använts i Europa. Gutenberg själv blandade till ett oljebaserat bläck som inte genomdränkte pappret eller smetades ut på det.

Utveckling sedan Gutenberg

Tryckkonsten spred sig snabbt över Europa, vilket bidrog till teknikutvecklingen. Redan 1457 gjordes det första färgtrycket genom att vissa delar av tryckformen färgades med en annan färg än den vanliga svarta. Tryckaren Albrecht Pfister (c:a 1420-c:a 1466) tryckte 1461 den första illustrerade boken genom att kombinera träsnitt och flyttbara typer. Tryckpressens grundteknik var dock densamma fram till 1620 då en holländsk tryckare konstruerade en tryckpress som lyfte den tunga digeln automatiskt efter varje tryckning. I början av 1700-talet kom de första flerfärgstrycken och 1727 uppfann den skotske guldsmeden William Ged (1699-1749) stereotypin. Denna möjliggör nytryck av böcker genom att man gör en metallavgjutning av varje tryckt sida. Resultatet blev en stereotypplatta som kan användas flera gånger utan att man behöver sätta sidorna igen. Flera plåtar kunde dessutom användas samtidigt.

Under ångans århundrade, 1800-talet, konstruerades en ångdriven tryckpress i London och nu började även valsar användas för att fördela trycksvärta på tryckformen. Ångpressen kunde trycka 400 ark i timmen, dubbelt så många som föregångaren. Med rotationspressen, som uppfanns vid mitten av 1800-talet var kapaciteten uppe i 8 000 ark i timmen. Med denna uppfinning och papper på rulle fanns helt nya förutsättningar för massproducerade dagstidningar och under andra halvan av 1800-talet startade också många tidningar som ännu ges ut.

Efter andra världskriget började en helt ny tryckeriteknik, fotosättningsmaskinen, komma ut på marknaden. Den revolutionerade den grafiska industrin nästan lika mycket som datorn och desktop publishing som började införas på redaktionerna under 1980-talet.

Tryckpressens betydelse

Boktryckarkonsten innebar till en början att okända eller bortglömda böcker från antiken fick en större spridning. Men med tiden trycktes även nyskrivna böcker, och gärna på de olika europeiska folkspråken. Utan tryckpressen hade teknisk och vetenskaplig kunskapsspridning gått långsammare och den vetenskapliga revolutionen under renässansen och upplysningen hade förmodligen aldrig ägt rum.

Även åsikter kunde spridas långt snabbare än tidigare. Luthers 95 teser spreds med hjälp av tryckpressen över hela Tyskland på två veckor år 1518 och över hela Europa på två månader. Tryckpressen har sedan möjliggjort maktutövning och spridningen av lagar, förordningar, dekret, efterlysningar och påbud.

Även språkligt förändrade tryckpressen världen. Latinet försvagades och de nationella språken blev starkare. Dessa hade knappast standardiserats utan tryckkonsten, vilket i sin tur inneburit att nationella identiteter förmodligen inte heller hade vuxit fram. Läs- och skrivkunnigheten samt kunskapen om omvärlden hade varit ett fåtal förunnat. Tack vare tryckpressen blev böckerna dessutom billigare och därför tillgängliga till allt fler. En handskriven bönbok kunde kosta 18 årslöner för en dräng i 1300-talets Sverige medan en ny roman idag kostar ungefär en till två procent av en vanlig månadslön.

Boktryckarkonsten har ändrat vårt sätt att se på världen.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster