Stor sfärisk byggnadsställning

Byggnadskonsten

Ingress för att beskriva innovationen

Globen

Globen i Stockholm är en av världens största sfäriska byggnader. Foto: Bengt Ohlson.

Byggnadsritning

Byggnadsritning för en kyrka i klostret Panthemont i Frankrike. Ur Diderot & d’Alembert; Encyclopèdie des Science, des Arts et des Métiers. 1751. Foto: Anna Gerdén.

Romarna började tillverka ett slags betong för sina stenbyggnader för 2 000 år sedan.

Världens högsta byggnad är 800 meter höga Burj Khalifa i Dubai, med 160 våningar.

Visste du att?

  • Människan började bygga skydd mot väder och vind för över 500 000 år sedan. Men det var när man började bruka jorden för ungefär 10 000-12 000 år sedan som man uppförde de första riktiga byggnaderna.
  • Världens högsta bostadshus håller just nu på att byggas i Mumbay i Indien. Det kommer att ha 117 våningar och vara mer än800 meterhögt.
  • De äldsta tälten man känner till är 15 000 år gamla. På den tiden gjorde man tältpinnar av mammutben.
  • I framtiden kommer man antagligen att bygga mycket med glas. Glas är ett bra byggmaterial eftersom det inte släpper igenom fukt och väta.
  • Sedan man började använda datorer för att räkna ut hur man ska bygga har hus kunnat få alla möjliga former. Exempel på det är Turning torso i Malmö och Olympiastadion i Peking som ser ut som ett fågelbo.

Byggnadskonsten

I Medelhavsområdet finns ruiner av byggnader från 6000-talet f.Kr. Grundformen för en byggnad skapades redan i antikens Grekland och med Romarrikets valv.

Sten, tegel och trä var de vanligaste byggmaterialen i medeltidens Europa. På 1800-talet flyttade allt fler till städerna där man byggde fabriker och flerbostadshus.

I slutet av 1800-talet bidrar skelettbyggnadsteknik och hissen till skyskrapor. 1900-talet präglas av storskaliga men enkla byggnader som de svenska miljonprogrammen.

Sedan 1990-talet skapar datorer avancerade byggnadsformer och det finns teknik för att bygga hus som är 800 meter höga. Men den verkliga utmaningen för framtiden är att bygga miljövänligt och energisnålt.

Visste du att...

Det sägs att William Le Baron Jenney byggde världens första skyskrapa med stålstomme (the Home Insurance Building i Chicago 1884) efter att ha inspirerats av sin fru som placerade en bok på en fågelbur. I och med detta förstod han i vilken grad stål- och järnburar kan belastas och hur de kan vara ramverk även för en byggnad.

Byggnadskonsten — från LEGO till glas och betong

I alla tider har människan skapat genom att stapla och sammanfoga mindre beståndsdelar till torn och andra byggnadsformer. Det högsta LEGO-torn som någonsin byggts var13,1 meterhögt och bestod av 100 000 bitar. Det stod klart den 25 augusti 1980 i Milton Keynes i Storbritannien. I Prag i Tjeckien byggde man i maj 1998 världens längsta LEGO-bygge. Det var578 meterlångt och bestod av 1 500 834 bitar. LEGO-biten skapades1949 av dansken Godtfred Kirk Christiansen (1920-1995). Ordet LEGO kommer från danskans "leg godt", vilket blir ungefär "lek bra" på svenska. Den största LEGO-byggsatsen man kan köpa är en modell av det indiska mausoleet Taj Mahal som består av 5 922 bitar.

Tidiga underverk

Förhistoriska människor byggde skydd till sig själva redan500 000 f . Kr. I Medelhavsområdet har arkeologerna hittat rester av bebyggelse från runt 6000-talet f. Kr. Tidiga fantastiska byggnadsverk är pyramiderna i Gise i Egypten från 2500-talet f. Kr. och zikkuraten i Ur i nuvarande Irak från ca 2125 f . Kr. Dagens byggtradition inleds i antikens Grekland, där templen med sin rektangulära planform och sina triangulära gavlar blivit synonyma med grundformen för ett hus. Parthenon på Akropolis i Aten från 447 – 436 f  Kr är det mest välkända av dessa.

Romarnas slagna valv och betong

Med det slagna valvet etablerade romarna en av de viktigaste byggnadstekniska landvinningarna. Valvet gjorde det möjligt dels att göra större öppningar i en murad vägg och förstärkte solida murar så att de kunde klara större laster. Istället för genomgående murar av tegel gjorde man ihåliga skal som fylldes ut med en betongliknande massa med inslag av krossad sten som fick stelna. I Pantheon i Rom, uppfört ca 118 – 128, gjöt man hela kupolen i denna tidiga betong direkt mot en träform som sedan avlägsnades. 

Kyrkan leder vägen

De flesta kupoler utfördes dock i tegel. Genom att addera hela eller delar av kupoler till varandra kunde rumsupplevelsen bli överväldigande – mästarstycket är Hagia Sofia i dagens Istanbul som 532-537 uppfördes som kyrka. Det var också med kyrkobyggandet som byggnadskonsten fördes framåt under medeltiden. Önskan om att kunna skapa allt högre och samtidigt upplösta rum resulterade i gotikens spetsbågar. Täta väggar kunde ersättas av spröjsverk i sten med generösa glasytor och det gudomliga ljuset silades in i de väldiga, högresta rummen.

Gjutjärn, glas och skyskrapor

Med renässansen födelse i 1400-talets Italien inleddes en lång period där den arkitektoniska formen, inte byggnadstekniken stod i fokus. Det var först med industrialiseringen i början av 1800-talet som den tekniska utvecklingen åter tog fart. Det var gjutjärn, glas och standardisering av byggnadsdelar som möjliggjorde det gigantiska Crystal Palace för världsutställningen i London 1851, liksom otaliga järnvägsstationers spårhallar. I slutet av 1800-talet bidrog skelettbyggnadstekniken och hissen till skyskrapans födelse i USA.

Genom att använda järn- eller stålbalkar som ett skelett behövde väggarna inte längre vara bärande. Byggnaderna blev allt högre och fasaderna kunde göras nästan helt i glas.

Enkelt, odekorerat och fabrikstillverkat

Trots den nya tekniken var det inte förrän på 1920-talet som konsekvensen av den moderna tidens rationella saklighet på allvar slog igenom på byggnadskonstens område, och resulterade i enkla, odekorerade volymer. Det nya arkitekturidealet introducerades med bostadsområdet Weissenhof Sidlung i Stuttgart. Arkitekterna ville att byggnaderna skulle betraktas som produkter formade av sin funktion och så långt möjligt tillverkas på fabrik. Man refererade ofta och gärna till fartyg och bilar.

Miljonprogrammen

Behovet av nya byggnader, främst bostäder, som uppstod efter andra världskriget ledde fram till en storskalig byggverksamhet fram till mitten av 1970-talet. Det mer traditionella byggandet med hantverksmetoder lades åt sidan till förmån för prefabrikation. Färdiga element levererades till byggplatserna för sammanfogning med hjälp av byggkranar. I Sverige är miljonprogrammets bostadsmiljöer det tydligaste uttrycket för dessa byggmetoder.

Nya lekar med gamla former

1980-talet kom att präglas av en ny lek med arkitekturens gamla, traditionella former, samtidigt som den rationella tekniken i hög grad fortfarande dominerade. Med den datorunderstödda projekteringen började också nya möjligheter öppna sig. Under de senaste årtiondena har detta tagit sig uttryck i avancerade formövningar som inte tidigare varit möjliga att vare sig visualisera, hållfasthetsberäkna eller konstruera. Typiska exempel är Guggenheimmuseet i Bilbao färdigt 1997, Turning Torso i Malmö färdigt 2001 och Nationalarenan, det så kallade fågelboet, i Peking färdig 2008.

Gröna hus och städer

Framtidens utmaning är att få byggandet att bli ett verktyg för att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle. Energieffektivitet och återanvändning är centrala målsättningar när en allt större del av världens befolkning söker sig till starkt urbaniserade miljöer och ett antal nya miljonstäder tillkommer varje år. Med byggnadskonstens förmåga att utforska och utmana tekniken borde det finnas förutsättningar för att lyckas.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster