Kretskort till dator

Datorn

Ingress för att beskriva innovationen

Kretskort IBM

Kretskort från insidan av en IBM 5150, detalj. Foto: Ellinor Algin.

Erik Stemme

Erik Stemme ledde arbetet med den första svenskbyggda datorn, matematikmaskinen BESK under åren 1952-1953. Foto: Tekniska museets arkiv.

De första datorerna utvecklades under andra världskriget av Tyskland, Storbritannien och USA.

Datorer som finns i dagens mobiltelefoner är kraftfullare än datorn som fanns i månlandaren Apollo.

Rubrik för små genier

  • En dator är en maskin med minne. Den kan lagra information och program som talar om för den vad den ska göra.
  • Matematikern Charles Babbage kom på idén till en dator för nästan 200 år sedan. Men på den tiden fanns inte tillräckligt bra teknik för att han skulle kunna bygga den.
  • De första datorerna utvecklades på 1940-talet, under andra världskriget. De krigförande länderna använde dem till att räkna ut hur man skulle skjuta för att träffa bäst och för att knäcka fiendens hemliga kodsystem.
  • Sverige var det fjärde landet i världen som utvecklade en dator. Då kallades datorerna för "matematikmaskiner" och "elektronhjärnor".
  • Fram till 1980-talet var datorerna för stora och för dyra för att vanliga människor skulle kunna ha dem hemma.
  • Datorer har hela tiden blivit billigare, mindre och enklare att använda. Företaget IBM började sälja persondatorn som kallas PC 1981. Apple började sälja sin Macintosh 1983.
  • Idag finns datorer i mobiltelefoner, mp3-spelare, kameror, tvättmaskiner, leksaker, bilar, robotar och mycket mer.

Datorn

En dator är en digital och elektronisk maskin med ett minne som kan lagra information och program som styr datorns handlingar. Från början var de stora som ett hus — nu får de plats i fickan. De första datorerna tillverkades på 1940-talet. De utvecklades för att bland annat knäcka fiendesidans hemliga koder.

Datorer blir allt mindre och snabbare. En vanlig mobiltelefon innehåller en dator som är mycket mer kraftfull än den dator som fanns i rymdfarkosten Apollo 11 som flög till månen. En enda ringsignal i mobilen skulle ta upp hela minnet i Apollodatorn.

Idag finns det fler datorer än människor i Sverige. I ett genomsnittligt svenskt hem delar 2,5 personer på 2,8 datorer. Hur många datorer har du?

Rubrik för nördar

Idag använder vi datorer till det mesta både på jobbet och på fritiden. Den hjälper oss att kommunicera, lyssna på musik och se bilder och film. Dessutom är de integrerade i mängder av prylar omkring oss: vitvaror, bilar, leksaker, kameror — och telefoner.

Användarvänlig

Från den första generationens datorer fram till dagens datorer har sättet vi använder datorerna förändrats fundamentalt. Datorerna har fått ett grafiskt och mer användarvänligt gränssnitt, teknik som tidigare bara kunde nyttjas av utbildade ingenjörer kan nu användas av vem som helst. Samtidigt har datorerna blivit både mindre, kraftfullare och uppkopplade och kan därför användas till betydligt fler saker än tidigare.

En steam-punk-dator?

Redan på 1830-talet fanns idén om en dator. Den brittiske matematikern Charles Babbage drömde om att konstruera en ångdriven maskin som skulle utföra automatiska beräkningar styrda av program som lagrades på hålkort. Han kallade sin maskin för den analytiska maskinen, men han lyckades aldrig bygga den. Det skulle dröja hundra år innan den nödvändiga tekniken fanns tillgänglig.

Vad är en dator?

I grunden är en dator en automatisk maskin för matematiska beräkningar. Oftast avses en digital och elektronisk maskin med ett minne som kan lagra program som styr datorns handlingar. Datorn arbetar oftast binärt. All information som datorn hanterar omvandlas och bearbetas som ettor och nollor enligt det binära talsystem som den tyske matematikern G W Leibnitz formulerade grunderna för redan år 1666.

Första generationens datorer var krigsmaskiner

De första datorerna utvecklades av nationer snarare än företag. Under andra världskriget tog de tre krigförande länderna Tyskland, Storbritannien och USA fram föregångare till dagens datorer, bland annat för att kunna lösa fiendens kodsystem. De var alla först med olika delar av vad vi idag menar med en dator. En av dem var den första helautomatiska, binära och programmerbara elektromekaniska datorn Z3 som utvecklades av tysken Konrad Zuse (1910-1995). Den förstördes när de allierade bombade Berlin 1943. I USA tog man fram elektroniska datorer med elektronrör istället för elektromekaniska reläer. ENIAC konstruerades till exempel för att räkna ut projektilbanor. Sverige var den fjärde nationen i världen att färdigställa en dator, den elektromekaniska relädatorn BARK från 1950.

Elektronrör och hålkort

Den första generationens datorer byggde på relä- eller elektronrörsteknik och var försedda med minnesenheter som idag kan framstå som klumpiga. Williamsminnen lagrade till exempel data i katodstrålerör liknande bildrören i gamla tv-apparater. Programmen lagrades på hålkort eller hålremsor. Datorerna var stora och dyra både i inköp och i drift. Men det fanns ändå en marknad för dem, bland annat hos företag med avancerade forskningsavdelningar, som till exempel flygindustrin. 1951 lanserades de första kommersiellt tillverkade datorerna — den brittiska Ferranti Mark I och den amerikanska datorn Univac I. En datorindustri växte fram under 1950-talet med tillverkare som IBM, Remington Rand, Burroughs, Ferranti och Sperry. Deras kunder var stora företag och myndigheter.

Transistorer, sömmerskor och magnetband

I den andra generationens datorer hade elektronrören bytts ut mot transistorer. Nya var också ferritkärnminnen — ett nät, en matris, av koppartråd med ferritringar som var och en motsvarade minnesenheten en bit. Det krävdes många tusentals ringar i matriserna och i Sverige anlitades inledningsvis sykunniga hemmafruar för att montera dem. Istället för hålkort och hålremsor började magnetband bli allt vanligare.

Stora minidatorer — med terminaler

Halvledartekniken med allt fler transistorer monterade på integrerade kretsar ledde fram till 1960-talets minidatorer, som trots sitt namn med våra mått mätt var ganska stora. Minidatorerna var billigare än stordatorer och därför kunde fler branscher och medelstora företag datoriseras. När företag och kontor började datoriseras under 1970-talet arbetade man främst med terminaler som var anslutna till en central dator.

Början till dagens datorer

I Kalifornien arbetade forskaren Douglas Engelbart under 1960-talet med ett helt nytt koncept där datorn styrdes med en mus och man arbetade med till exempel textredigering, e-post, hypertext och länkar. En ny sorts dator höll på att ta form. Halvledarteknikens utveckling ledde vidare till den första mikroprocessorn 1971. Den innebar att datorn kunde göras så liten att man kunde ha den på skrivbordet. Mikrodatorn lanserades under 1970-talet för mindre företag och privatpersoner. Inom näringslivet hade dessa datorer ofta lågt anseende. Detta förändrades när IBM lanserade sin första PC 1981. Kort därefter började andra tillverkare erbjuda IBM-kompatibla PC-datorer vilket blev startskottet för en utveckling som ännu pågår..

Apple och internet

Företaget Apple hade tillverkat persondatorer sedan 1976. Deras Macintoshdator började säljas 1984. Med den datorn introducerades datormusen och det grafiska användargränssnittet med fönster och ikoner till ett rimligt pris för den vanlige användaren. Douglas Engelbarts visioner om datorn blev nu verklighet. Apple fortsatte att tillverka användarvänliga datorer och har även satsat mycket på design. I och med Internets genombrott under 1990-talet fick datorerna nya användningsområden och allt fler köpte datorer. I Sverige ägde 11 procent av befolkningen en persondator 1990. År 2010 var denna siffra 91 procent. Och nästa generation datorer är redan här. Idag bär många människor ständigt med sig en dator i form av en smartphone.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster