Elektricitet

Visste du att?

• Elektricitet är inte en uppfinning, utan en upptäckt. Elektricitet finns överallt.
• Vatten-, kärn- eller vindkraftverk ger oss elektricitet i hem och fabriker i Sverige.
• Vi kommer att behöva ännu mer elkraft i framtiden. År 2020 kan världen behöva dubbelt så mycket energi som i början av 2000-talet.
• När två föremål kommer i kontakt med varandra kan de få elektrisk laddning. Det kallas för statisk elektricitet. Om det sprakar och gnistrar när du kammar håret beror det på statisk elektricitet.
• Det finns elektricitet i våra kroppar också. När våra nervceller skickar meddelanden till varandra använder de elektriska laddningar!
• Vissa fiskar använder elektricitet för att jaga och försvara sig. Den elektriska ålen kan ge kraftiga elstötar.
• Har du tänkt på hur ditt liv skulle vara utan el?

Elektricitet

Inget lyse, ingen dator, inget kaffe och kanske ingen värme. En dag utan el blir tyst, mörk och tråkig. Den elektricitet som finns naturligt upptäcktes redan under antiken. Man såg blixtar på himlen och märkte även att till exempel håret kunde bli elektriskt. Först i slutet av 1800-talet lärde vi oss alstra och transportera elektriciteten. Apparater som drivs med ström började masstillverkas och idag är vi helt beroende av el.

Elektrisk ström är ett flöde av små, små partiklar som kallas för elektroner. De kan flytta sig i metaller, och strömmar i ledningarna från kraftverket till din dator. Kraftnät förser hela Sverige med el. Om ledningen går av och kontakten bryts blir det strömavbrott.

Att förstå elektricitet

Engelsmannen William Gilbert var den första som beskrev olika elektriska fenomen i detalj.  I sitt verk De Magnete (som kom ut 1600) myntade han ordet "elektrisk", som kommer av det grekiska ordet för "bärnsten".

På 1700-talet blev det populärt att experimentera med elektricitet. Sällskapslekarna vid Ludvig XV:s hov i Frankrike gick ofta ut på att ge varandra små elektriska stötar eller se flera personer hoppa till samtidigt när de fick en stöt.

På 1740-talet utvecklade Petrus van Musschenbroek i Holland så kallade leidenflaskor där han försökte samla den elektriska vätskan. En flaska fylldes delvis med vatten och kopplades till en enkel elektrisk generator. När man sedan rörde vid flaskan fick man en våldsam stöt. Leidenflaskan är i själva verket en kondensator, alltså något som kan lagra elektricitet.

Från Baghdad till rosa kaniner

Ett fynd som gjorts i utkanten av Baghdad pekar på att batteriet är långt mycket äldre än vad vi trott. Bagdadbatteriet tycks vara en enkel galvanisk cell som kan generera elektricitet. Dagens batterier härstammar från den forskning som Alessandro Volta och Luigi Galvani ägnade sig åt på 1700-talet. Galvani var intresserad av hur muskler och nerver påverkades av elektricitet. I sina berömda experiment med grodben kopplade han dem till två olika metaller. Då ryckte grodbenen som om grodorna fortfarande levde. Galvani trodde att muskler och nerver kunde alstra elektricitet. Men Volta bevisade att det var metallerna som producerade elektricitet när de kom i kontakt med varandra.

Elektriska apparater

Först i slutet av 1830-talet började elektriciteten användas i praktiken. En forskare som gjorde detta möjligt var "elektricitetens fader" Michael Faraday. 1832 konstruerade han de första eldrivna apparaterna, och flera av hans konstruktioner la grunden till moderna elgeneratorer och motorer.
Telegrafen var den första apparaten som använde elektricitet i ett större system. Några av elkraftens pionjärer började sina yrkeskarriärer som telegrafingenjörer, bland andra Thomas Edison, som senare (1879) tog patent på glödlampan. En annan viktig elektrisk uppfinning var telefonen, som Alexander Graham Bell tog patent på 1876.

Elnät

Mot slutet av 1800-talet grundades de första elkraftverken i USA. De tillverkade likström, det vill säga elektrisk ström som flyter i bara en riktning i ledningarna. Uppfinnaren Nikola Tesla utvecklade tekniken för växelström, som hela tiden byter riktning i kraftledningarna. Detta gjorde det möjligt att överföra mer kraft över långa avstånd.

Stockholm fick sitt första ångdrivna elkraftverk, Brunkebergsverket, 1892. Med tiden började elektriciteten spridas i större och större nät.

Under 1900-talet har växelström använts mest. Dock börjar likström användas mer idag, tack vare innovationen HVDC (High Voltage Direct Current) system, som utvecklats i bland annat Sverige. Den första tillämpningen i världen av högspänd likström försåg från 1954 Gotland med elektricitet via en ledning från Västervik. På havsbotten behövs bara en kabel, vattnet fungerar som återledare. Med denna teknik har det svenska elnätet bundits samman med Danmark, Tyskland och Polen. Handeln med energi sker med hjälp av HVDC över hela Europa.