Generatorn

Ingress för att beskriva innovationen

Trefasgenerator

Detalj av en trefasgenerator som användes vid den allra första överföringen av högspänd växelström i Sverige 1893. Foto: Anna Gerdén.

Generator

Montering av en trefasgenerator avsedd för kraftverket Glomfjord i Norge. Foto: Tekniska museets arkiv.

En generator är en maskin som omvandlar rörelseenergi till elektricitet.

På 1800-talet upptäckte man att det finns ett samband mellan elektricitet och magnetism, vilket generatorn bygger på.

Visste du att?

  • Generatorn omvandlar rörelse till elektricitet.
  • Energin i ett vattenfall, vinden eller i ånga från en kärnreaktor driver generatorn runt så det blir elektricitet i ledningarna.
  • I bilen finns en generator som laddar batteriet och ger ström till bland annat lampor, AC, bilstereo, stolsvärmare och värme. Använder man alla på en gång går det åt mer bensin för att driva både bilen och generatorn.

Generatorn

En dag år 1819 upptäckte den danske professorn Hans Christian Ørsted att en elektrisk ström fick en kompassnål i närheten att börja röra på sig. Han insåg att elektricitet och magnetism hänger ihop. Med den kunskapen i bagaget har vi kunnat uppfinna otaliga maskiner och apparater. Generatorn är en av de allra viktigaste. Den ger oss elektricitet. Idag får vi nästan all el genom generatorer, oavsett om de sitter i ett kärn- eller vattenkraftverk.

En generator omvandlar rörelse till elektricitet genom att en magnet snurrar inuti en spole. När magneten roterar varierar det magnetiska flödet genom spolen. Då sätts elektroner i rörelse — och vi får elektricitet.

Generatorn

Misstänkt samband

Att det fanns ett samband mellan magnetism och elektricitet misstänkte man redan på 1600-talet, men det var först under 1800-talet som sambandet kunde bevisas.

Dansken Hans Christian Ørsted (1777-1851) upptäckte att en elektrisk ström kunde ge upphov till ett magnetiskt fält. Även det omvända förhållandet råder — att ett (varierande) magnetiskt fält kan ge upphov till en elektrisk ström. Detta kallas även för induktions/generator-principen.

Innan generatorn utfördes mekaniskt arbete på platser som låg vid själva energikällan. Ett sådant exempel är vattenhjulet som drev sågen i sågverket. Tack vare generatorn och elnäten blev vi inte längre geografiskt bundna. Nu kan vi använda energi som utvinns på platser långt bort från kraftstationen. Betydelsen av att med generatorns hjälp kunna skapa ljus, rörelse, värme och kyla i hushållen, industrin och övriga delar av samhället är svår att överskatta.

Varierande fält

En generator omvandlar rörelseenergi till elektricitet genom att en magnet sätts i rörelse i en spole. När magneten roterar varierar det magnetiska flödet genom spolen. Detta fält sätter i sin tur elektroner i rörelse. Den inducerade elektriciteten i spolen tas ut genom två så kallade borstar som är anslutna till spolens ändar.

Det finns också generatorer som fungerar omvänt, det vill säga genom att en spole sätts i rörelse kring en magnet. Hur spolen sätts i rörelse varierar beroende på vilken typ av energikälla som ska omvandlas till elektricitet. Det kan röra sig om en ångturbin som driver generatorn som i många kärnkraftverk, ett annat exempel kan vara vattnet i ett vattenkraftverk som strömmar in i turbinen och skapar på så sätt en rörelse.

Elindustrin

Jonas Wenström gjorde under 1880-talet många förbättringar av dynamomaskiner och likströmsmotorer. Hans olika patent blev grunden för Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget ASEA (som senare blev ASEA Brown-Boweri, ABB, efter en företgasfusion). 

Sin kanske största insats gjorde Wenström genom att utveckla system för överföring av högspänd trefasig växelström. Den nya tekniken som provades vid Grängesbergs gruvor 1893 innebar att elektricitet nu kunde överföras längre sträckor. Det blev även ett startskott för vattenkraftens utbyggnad i Sverige.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster