Grafisk beskrivning över Facebooks spridning

Internet

Ingress för att beskriva innovationen

Grafisk beskrivning över Facebooks spridning

Den här kartan visar 500 miljoner Facebook-användare och deras kontakter med varandra i december 2010. Foto: Facebook.

Pirate Bay's server

Server som användes av svenska fildelningssajten The Pirate Bay. TM44698. Foto: Anna Gerdén.

På 1960-talet kom amerikanska försvaret på sätt att koppla samman datorer i nätverk, det var början till internet.

World Wide Web uppfanns 1991 och år 2010 använde 91 procent av svenskarna internet.

Rubrik för små genier

  • På 1960-talet kom amerikanska försvaret på sätt att koppla ihop datorer i nätverk, det var början till internet.
  • Man brukar säga att internet — world wide web — föddes den 1 januari 1983. Samma år togs det första e-postmeddelandet emot i Sverige.
  • Den första webbplatsen kom den 6 augusti 1991 och fanns på http://info.cern.ch  länk till annan webbplats. Den går att besöka än idag.
  • Det behövs en grafisk webbläsare för att hämta, tolka och visa dokument på internet. Den första var Mosaic från 1993. Idag används främst Internet Explorer och Mozilla Firefox.
  • I början av 2000-talet kom allt mer innehåll på webben från användarna. 2001 startades uppslagsverket Wikipedia och den sociala nätverkstjänsten Facebook dök upp 2004.
  • 2006 blev Sverige det internettätaste landet i världen med 86% internetanvändare.
  • Det är bra att synas på sociala medier om man vill bli president. Barack Obama vann valet i USA 2008 efter att ha fört sin kampanj på webbsidor som MySpace och Facebook.
  • Idag använder många internet till att spela onlinespel som till exempel "World of Warcraft".

Internet

1993 använde 1,7 % av svenskarna internet. 2000 var siffran över 50 % och 2010 var 91 % av svenskarna internetanvändare. Ett amerikanskt forskningssamarbete från 1960-talet har blivit en egen värld där vi umgås, shoppar, jobbar och leker.

Internet handlade från början om att få datornätverk att kommunicera. World Wide Web uppfanns 1991 av britten Tim Berners-Lee. Plötsligt kunde man göra egna hemsidor och surfa runt bland andras på nätet. Våra liv fylldes av brandväggar, gränssnitt, buggar och byte. Vi lärde oss chatta, blogga, gilla och twittra. Den genomsnittlige svenske onlinekunden spenderar 20 000 kronor om året. Sveriges internetekonomi uppgick 2009 till 205 miljarder kronor, vilket motsvarar 6,6 % av BNP.

Internet

Under den arabiska våren 2011 var det sociala medier som Twitter och Facebook som förmedlade många av bilderna och nyheterna. Innovationen internet och de nya öppna plattformarna påskyndade demokratirörelsernas framväxt i Tunisien, Egypten och Syrien. Sociala nätverk har förändrat maktförhållanden och informationsflöden i stora delar av världen. När auktoritära regimer väljer att stänga ner internet blir det uppenbart att de är hotade.

Bakgrund

Idag är det svårt att tänka sig en värld utan internet, trots att det 2012 bara är ungefär 15 år sedan det världsomspännande datornätverket slog igenom. Internet har sina rötter i amerikanska ARPANET, ett datornätverk som grundades i USA för att bättre kunna utnyttja landets datorkapacitet till försvarsforskning under kalla kriget. Fler datornätverk byggdes ihop i något som kallades The internetting project. Ett resultat av detta projekt var TCP/IP - Transmission Control Protocol/Internet Protocol - ett standardiserat sätt att kommunicera över datornätverk, som ARPANET helt övergick till den 1 januari 1983. Detta datum brukar räknas som starten för internet - ett nätverk av nätverk.

Hypertext och webbläsare

Idag förknippas Internet med en närmast anarkistisk kreativitet och en kamp om öppenhet och mångfald. Omvandlingen från kalla krigets nätverk av stordatorer, till dagens smältdegel av globalt kommunicerad film, bild, ljud och text inleddes i början av 1990-talet.  Den brittiske forskaren Tim Berners-Lee (f. 1955) vid CERN-laboratoriet i Genève, kombinerade då internet med idéer om så kallad hypertext. Berners-Lee skapade den första webbläsaren och webbredigeraren, WorldWideWeb, och kunde 1991 publicera den första webbsidan. Den hade adressen http://info.cern.chlänk till annan webbplats, och används fortfarande. Med den grafiska webbläsaren Mosaic, som kom 1993, kunde webben börja spridas till allt fler användare utanför universiteten och forskningsinstituten.

Nya möjligheter

Internet blev snabbt populärt, särskilt i Sverige. 1993 använde 1,7 procent av befolkningen internet. Fem år senare låg siffran på 33 procent och vid millennieskiftet använde mer än hälften av svenskarna internet. Denna snabba ökning fortsatte och 2010 var siffran 91 procent.
Kommersiella intressen insåg tidigt potentialen hos detta nya massmedium. Nya postordertjänster fick ett uppsving på webben och förutsättningarna för marknadsföring har förändrats fullständigt i och med internet.

Myndigheter och företag kunde också bygga upp webbtjänster som innebar besparingar inom området kundkontakter. Företagen fick nya möjligheter till global utlokalisering av verksamheter. Kontakter med hela världen kunde skötas utmärkt med e-post, filöverföring och videokonferenser över webben. Enligt förebild från franska Minitel, en telefonbaserad internetliknande tjänst som lanserades 1982, växte chattsidor fram. Internetanvändare kunde mer eller mindre anonymt komma i kontakt med andra med liknande intressen runt om i världen.

Från bubbla till opinionsbildare

Det snabbt växande internet ledde till ekonomisk överhettning där it-företag med webbinriktning värderades till fantasifulla priser på aktiebörserna. I början av 2000-talet sprack bubblan och många it-företag gick omkull. Samtidigt blev allt mer innehåll på webben användargenererat med uppslagsverket Wikipedia från 2001 och den sociala nätverkstjänsten Facebook från 2004. Genom att blogga och twittra kunde vem som helst kommunicera sina tankar och idéer på webben. I Sverige har privata bloggare som Isabella "Blondinbella" Löwengrip (f. 1990) kunnat bygga upp framgångsrika företag runt sin blogg.

Internet har blivit ett effektivt verktyg för opinionsbildning. Idag är det viktigt för politiker att kunna hantera sociala nätverkstjänster. Att internetkompetens är en maktfaktor blev tydligt när Barack Obama vann det amerikanska presidentvalet 2008 efter en kampanj där webbsidor som MySpace och Facebook utnyttjades på innovativa sätt.

Med mp3-formatets genombrott vid millenieskiftet startades webbtjänster som möjliggjorde spridning av filer med först musik och senare även film och programvara. Webbsidor som Napster från 1999 och svenska Kazaa från 2000 och Pirate bay från 2003 gjorde sig kända för att underlätta spridning av ofta upphovsrättskyddat material enligt den icke-hierarkiska peer-to-peer-tekniken. Detta har lett till förnyade debatter om immateriell upphovsrätt.

En extra dimension

Genom internet har världen blivit mindre och mer lättåtkomlig. I framtiden kan allt fler bruksföremål komma att vävas samman med internet. Idag är allt fler ständigt uppkopplade via sin smarta mobil, en kombination av mobiltelefon och dator. Kan dessa i framtiden kombineras med interaktiva glasögon försedda med applikationer för förstärkt verklighet som kompletterar information från den fysiska omgivningen med information som hämtas från internet? Tekniken finns redan och visionerna är många.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster