Järnvägsspår

Järnvägen

Ingress för att beskriva innovationen

Järvägsspår

När vi ser järnvägsspår börjar vi drömma om avlägsna platser.

Gammal tågbiljett

SJ:s tågbiljetter från sekelskiftet 1900. Foto: Anna Gerdén.

Utvecklingen av moderna järnvägen var första steget mot ett globaliserat samhälle med snabba kommunikationer.

Japanska Shinkansen var världens första snabbtåg som började köra mellan Tokyo och Osaka 1964.

Visste du att?

  • Innan man byggde lok och järnväg drog hästar vagnar på räls nere i gruvor.
  • Ett av världens första lok byggdes 1829 och hette The Rocket (Raketen).
  • De första loken drevs med ånga, sedan kom diesel- och elloken. I Sverige är ellok vanligast idag.
  • Sverige fick sin första järnväg ganska sent. Många var misstänksamma mot utvecklingen. Det fanns ju en risk att järnvägen skulle göra människor svaga och lata.
  • Om ett tåg kör i hög hastighet kan det ta en hel kilometer innan det stannar, även om man drar i alla bromsar.
  • När bilen och flygplanet blev vanligare satsade många länder på vägnätet och flygtrafiken istället för järnvägen. Det gällde även Sverige. Men nu har man insett att järnvägen är ett miljövänligt transportmedel som bör utvecklas vidare. 
  • I Japan finns det ett tåg som svävar fram med hjälp av elektriska magneter. Maglev-tågen går väldigt fort — upp till600 kilometeri timmen.

Järnvägen

Allt började med rälsburna vagnar i gruvor. Men 1830-talets ånglok och den moderna järnvägen blev ett stort steg mot en globaliserad värld. Plötsligt kunde man resa sträckor som tagit många dagar på bara några timmar.

Handel och industri utvecklades och vid järnvägens knutpunkter växte det upp nya städer och samhällen. Före järnvägen hade alla europeiska storstäder olika tidzoner. Då var det svårt att göra tidtabeller och att komma i tid. Innan Sverige fick nationell standardtid 1879 hade varje svensk ort en egen tid. Mellan Stockholm och Göteborg skiljde det 24 minuter.
Idag åker många tåg av miljöskäl och det satsas stort på höghastighetståg. Japanska Maglevtåg svävar fram med hjälp av elektriska magneter i upp till 600 km i timmen.

En väg av järn mot framtiden!

England är järnvägens ursprungliga hemland, men det är Tyskland som tagit modelljärnvägen till sitt hjärta. Företag som Märklin har sedan slutet av 1800-talet tillverkat autentiska tåg och landskap i miniatyr. Världens största modelljärnväg finns i Hamburg. Den heter Miniature Wunderland och är över1000 kvadratmeteroch består av13 000 kmräls, 900 tåg och 12 000 vagnar som färdas genom miniatyrlandskap som föreställer såväl Skandinavien som Österrike och USA. 200 000 figurer skapar en miniatyrvärld som har både polis och brandkår. Här finns till och med en flygplats. På Tekniska museet kan man se Uno Miltons modelljärnväg med50 meterräls.

Innovationen som knöt samman världen

 1804 byggde Richard Trevithick (1771-1833) världens första ånglokomotiv i Wales i Storbritannien. Det tog Trevithicks lok fyra timmar att köra en sträcka på20 km . Men loket var för tungt och rälsen gick sönder. Trevithick konstruerade ett nytt lok i London 1808 där allmänheten fick provåka för en shilling.

Järnvägen var första steget mot ett globaliserat samhälle. För någon född på 1800-talet var den ett mirakel, helt plötsligt kortades en flera dagars resa till några timmar. Tankesätt förändrades, standardtid infördes, allt skulle nu vara snabbare och effektivare. Dessutom skapade järnvägen ett nytt landskap när nya städer uppstod vid dess knytpunkter.

Den brittiske ingenjören George Stephenson (1771-1848) konstruerade tillsammans med sin son Robert världens första moderna järnväg mellan Manchester och Liverpool. Den invigdes 1830. De konstruerade även loket The Rocket som blev föregångare till alla senare ånglok.

Sverige fick sin första järnväg relativt sent. Det var många som var misstänksamma mot utvecklingen. Ny teknik var farlig, det fanns ju en risk att järnvägen skulle göra människor svaga och lata. Adolf Eugene von Rosen (1797-1886) var den som till slut lyckades väcka intresset för svenska järnvägar. Den första invigdes 1856 och gick mellan Malmö och Lund.

Ångloket blir historia

Så småningom fick ångloket konkurrens av både diesel- och ellok. Tysken Werner Siemens byggde det första elloket 1879. En av de första elektrifierade järnvägarna i världen var Djursholmsbanan utanför Stockholm som öppnades 1895. Men i slutet av 1800-talet var elen fortfarande dyr och det dröjde till 1902 innan den första riktiga järnvägen med elektrisk drift, Valtellina-banan i norra Italien, invigdes. När vattenkraft började användas som energikälla fick Sverige tillgång till billig energi och SJ började satsa på elbanor. Under en period var järnvägssträckan Kiruna-Riksgränsen världens längsta elektrifierade järnväg.

Järnvägen på frammarsch

När bilen och flygplanet blev vanligare satsade många länder på vägnätet och flygtrafiken istället för järnvägen. Det gällde även Sverige. Nu har man insett att järnvägen är ett miljövänligt transportmedel som bör utvecklas vidare. Ett av Sveriges största järnvägsprojekt sedan 1937 var Botniabanan. Den invigdes 2010 och knöt samman Kramfors och Umeå.

De moderna snabbtågen går fortare och fortare. Världens första snabbtåg var japanska Shinkansen som 1964 började köra sträckan Tokyo-Osaka med en maxhastighet på270 km/h . Banor för snabbtåg byggdes sedan i Tyskland, Frankrike och Spanien. Svävande maglevtåg drivs med magnetiska krafter och kan köra i 500- 600 km/h . Det uppfanns i Storbritannien men har utvecklats i Japan, Kina och Tyskland. Kina har sedan 2008 byggt världens längsta järnvägsnät för höghastighetståg på sammanlagt 750 mil. Nu diskuterar man utvecklingen av höghastighetståg som ska knyta samman Asien och Europa. I framtiden kan en tågresa mellan London och Peking ta ett eller två dygn.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster