Man i kilt

Kläder

Ingress för att beskriva innovationen

Man i kilt

En kilt för hantverkare i byggbranschen designad 2004 av Marcus Jahnke. Foto: Blåkläder.

Futuristisk klädsel

Det här plagget av papper är designat av svenska modeskaparen Bea Szenfeld. Foto: Bea Szenfeld, Fashion Team.

Textilindustrin är en av världens största branscher som också orsakar stora miljöproblem i utvecklingsländer.

Tillverkning av kläder började mekaniseras på 1700-talet, det blev grunden till den industriella revolutionen.

Visste du att?

  • Det är ingen som vet när människor började använda kläder. Men man har hittat synålar av ben som är mer än 30 000 år gamla. Kläder har ofta använts för att tala om vem man är.
  • Förr i tiden syddes kläder för hand. Idag tillverkas alla de kläderna vi köper på fabriker.
  • På 1800-talet började män och kvinnor klä sig mer olika. Kvinnornas mode blev det mjukt och färgglatt medan männens var grövre och enklare.
  • Under 1900-talet massproducerades kläder mer och mer. Allt fler har tillgång till samma kläder och följer ungefär samma modetrender.
  • Framtidens kläder med multifunktionella fibrer kan bli väldigt användbara. Man kan få underkläder som mäter puls, uniformer som kan växla färg och kläder som kan värma, kyla ner och varna för giftiga kemikalier i luften.
  • Arbetare i Indien, Kina, Pakistan och Bangladesh gör nästan alla kläder som säljs i Sverige. De får oftast dåligt betalt. Under tillverkningen använder man ofta farliga kemikalier som förgiftar miljön.
  • Materialet fleece tillverkas av gamla pet-flaskor! Idag tänker man mer och mer på att återvinna kläder. Många företag har därför börjat samla in gamla kläder.

Kläder

Kläder som alltid skyddat människan från väder och vind är även ett sätt att visa vem man är - eller vilket fotbollslag man gillar. I det medeltida Europa var det olagligt för en kvinna att bära manskläder. Män fick inte heller bära kvinnokläder.

Textiltillverkning är en av världens största branscher. Den mekaniserades på 1700-talet och la grunden till industrialismen. Masstillverkning har gjort kläder billigare. Svenskarnas konsumtion ökade med 60 % mellan 1997 och 2007. Ökad efterfrågan på billiga textiler skapar miljöproblem i många utvecklingsländer.

Snart finns det smarta kläder sydda i tyg som kan tänka. En tröja kan ha koll på hur du mår, en vante blir en mobiltelefon och jackärmen kan visa en karta med GPS.

Kläder

Det finns både dåligt väder och dåliga kläder ...

Glöm taniga supermodeller och modeslavar. Militärer, patienter, träningsnarkomaner och nördar - framtidens mode tillhör er! Runt om i världen pågår idag forskning med att ta fram framtidens smarta kläder. Med tänkande tyger, multifunktionella fibrer, kommer våra plagg att kunna få helt nya användningsområden. Underkläder som mäter puls och blodtryck med inbyggda sensorer kan hjälpa både motionärer och patienter med hjärtproblem. För militärer skapas kläder som kan växla kamouflagefärg, kontrollera skador och informera den som bär plagget om eventuella faror i området. Man kan även tänka sig kläder som kan värma, kyla ner och varna för giftiga kemikalier i luften.

Idag finns närhetstörstande T-shirts. Med hjälp av hjärtan eller något som liknar en radarskärm på bröstet ska tröjan reagera när en likadan T-shirt finns i närheten. Funktionen gör det möjligt för den som bär tröjan att antingen undvika eller hitta någon med samma nördiga smak för kläder. Företaget Lunar Design konstruerar en jacka som ska kunna växla färg och mönster. Den har en gps-modul som gör att du kan få upp en karta och en vägbeskrivning direkt på jackärmen. Frågor som hur kläderna ska tvättas och hur människor ska ha råd med dem kvarstår. Men den typen av problem brukar inte hindra världens designers från att få ut sina kreationer på catwalken.

Makt och mode

Kläderna var från början människans skydd mot väder, vind och terräng. Men det dröjde inte länge förrän man började utsmycka djurhudarna och bry sig om vem som fick ha på sig vad och varför. Kläderna har alltid varit en stark markör för makt, tillhörighet och identitet.
Under tiden för romarriket symboliserade de draperade klädesplaggen civilisation. Romarna såg ner på barbarerna som sydde sina kläder. Idag är den japanska kimonon ett exempel på ett plagg som inte är sytt utan enbart draperat. Under 1400-talet började Europas furstenhov att utveckla olika modeinriktningar. Där skapades flaggor och kläder i skarpa färger både som maktmanifestation och för att ge de olika hoven distinkta kännetecken och status.
 

Från extravagans till massindustrin

Under 1600- och 1700-talen blev modet i Europa allt mer överdådigt bland överklassens män och kvinnor. Det förändrades i samband med den franska revolutionen. På 1800-talet blev modet mer könsuppdelat. Samtidigt som kvinnornas ideal blev det mjuka och färgglada blev männens mode grövre och än mer anspråkslöst. Den utvecklingen fortsatte i takt med industrialismen och syns även i dag. Coco Chanel förändrade under 1920-talet modet för kvinnor genom att göra mer avslappnade och sportiga damkläder. Under 1900-talets massproduktion har modet demokratiserats i den mån att det påverkar och inkluderar de flesta av oss. I stort sett har alla tillgång till allt, vilket också gör modet mer likformigt och anonymt.

Mode som miljöhot

Idag är tillverkning av kläder en industriell process. Många av dessa steg kan ske automatiskt, man kan till exempel skära tyger med hjälp av laser, vattenstrålar eller plasma. Men arbetet utförs ofta av människor i låglöneländer som Kina, Pakistan, Bangladesh och Indien. De jobbar långa timmar under svåra förhållanden. Världens och Sveriges klädkonsumtion fortsätter att växa. 2007 importerades nio kilo kläder per invånare till Sverige, totalt cirka 84 000 ton, hälften av dem var bomullskläder. Den siffran var 2008 121 841 ton, det vill säga en ökning med cirka 50 procent. Samtidigt fortsätter svensk modeexport att öka. Under 2011exporterade svenska företag kläder för 11,8 miljarder kronor. Motsvarande siffra för 2011 var 5,7 miljarder. Numera tjänar Sverige mer på modeexport än på exporten av järnmalm.

Idag tar bomullsodlingar upp cirka 2,4 procent av jordens yta. I exempelvis Uzbekistan, Turkiet, Australien och USA odlas bomull med konstbevattning, vilket ofta kan leda till miljöskador. Det går åt mellan 10 000 och17 000 litervatten för att odla ett kilo bomull. Varje t-shirt i bomull som ligger i din garderob har krävt drygt2 700 litervatten för att tillverkas.

Inte heller syntetiska material är miljövänliga. Akryl och polyester görs av råolja och under tillverkningen sker utsläpp av stora mängder koldioxid och tungmetaller. Många fabriker har ingen avloppsrening och kemikalierna hamnar direkt ute i naturen. Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen och Swedwatch från 2008 har många svenska klädföretag dålig koll på hur deras kläder produceras och vilka kemikalier som används i tillverkningen.

Det finns lösningar

Det går att minska textilfabrikernas miljöpåverkan, men utvecklingen går långsamt. Cirka en procent av all bomull i världen odlas idag ekologiskt. Men återvinning av kläder uppmärksammas mer och mer. Svenska klädföretag har börjat använda sig av tekniska lösningar från bland annat Japan för att återvinna gamla kläder av polyester. Det går också att tillverka kläder av återvunnen bomull, ull och polyamid. Amerikanska företaget Patagonia var dessutom först i världen med att tillverka fleece-kläder av plastflaskor 1993. Dagens miljöstationer kommer kanske en dag att kompletteras med återvinningscontainrar för bomull, ull och polyester.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster