Pacemaker

Pacemaker

Ingress för att beskriva innovationen

Pacemaker

Den här pacemakern är en av de tidigaste modellerna, tillverkad mellan 1958 och 1960. TM41138. Foto: Ellinor Algin.

Pacemakern

Pacemakerns uppfinnare Rune Elmqvist tillsammans med kirurgen Åke Senning och deras första patient Arne Larsson. Foto: St Jude Medical.

Pacemakern skickar elektriska signaler till hjärtat när det slår oregelbundet och inte fungerar som det ska.

Den allra första pacemakern opererades in 1958. Patienten hette Arne Larsson och blev 86 år gammal.

Rubrik för små genier

  • Pacemaker betyder "takthållare" på engelska.
  • Redan på 1700-talet upptäckte forskarna att hjärtat styrs av elektriska signaler.
  • 1952 uppfann amerikanen Paul Zoll en slags pacemaker. Men den var ganska stor och kunde bara användas på sjukhus.
  • Svensken Rune Elmqvist (1906-1996) konstruerade den första pacemakern 1958.
  • Åke Senning var den förste kirurgen som opererade in en pacemaker i en människa.
  • Över 3 miljoner hjärtpatienter världen över kan leva ett bra liv tack vare pacemakern.
  • Pacemakrar har speciella batterier som räcker länge. Man kan ha sin pacemaker i många år.

Pacemaker

Över 3 miljoner hjärtpatienter i världen kan idag leva ett bra liv tack vare pacemakern, en liten elektronisk apparat som stimulerar hjärtat. I Sverige använder cirka 44 000 personer pacemaker.
Hjärtat är en pump som styrs av elektriska signaler. En pacemaker är en liten dosa som opereras in under nyckelbenet, intill hjärtat. Den skickar elektriska signaler till hjärtat när det slår oregelbundet och inte fungerar som det ska.
Uppfinnaren Rune Elmqvist utvecklade pacemakern tillsammans med kirurgen Åke Senning. Den första opererades in 1958. Patienten hette Arne Larsson. Hans hustru Else-Marie hade hört talas om utvecklingsprojektet och drev igenom att hennes man skulle få en chans. Tack vare pacemakern blev Arne 86 år gammal.

Pacemakern — Hjälp att hålla takten

Pacemaker betyder takthållare på engelska — och det är precis vad en pacemaker gör, den håller takten på hjärtslag. Hjärtat är en pump som ser till att blodet når kroppens alla organ så att de får syre och näring. Det styrs av elektriska signaler och det är när de inte fungerar som en innovation som pacemaker kan hjälpa till.

Dosan som räddar liv

En pacemaker ser ut som en liten dosa. Den har en eller två elektroder, det vill säga tunna elledningar som leder in i hjärtat. Oftast opererar man in pacemakern under nyckelbenet. Pacemakern läser av hur hjärtat slår. Om det slår för långsamt eller oregelbundet kommer pacemakern att skicka elektriska signaler till hjärtat för att rätta till felet. Via en trådlös förbindelse kan pacemakern kommunicera med datorutrustning på ett sjukhus. På så sätt kan den skicka information till läkare om hur patienten mår. I Sverige har idag ungefär 44 000 personer en pacemaker.

Elektricitet som botemedel?

Redan på 1700-talet upptäckte forskarna att hjärtat styrs av elektriska signaler. Den danske läkaren Peter Christian Abildgaard (1740-1801) experimenterade och fann att elektricitet både kan stoppa hjärtat och få igång det igen. Med det var först under 1900-talet som man började använda elektriska signaler för att behandla hjärtsjukdomar.

Redan 1932 konstruerade den amerikanske läkaren Albert Hyman (1893-1972) en apparat som kunde få igång hjärtat med hjälp av nålelektroder. Hyman lär ha testat sin uppfinning med bra resultat, men stötte på motstånd. Många läkare ansåg att behandlingen var farlig och Hyman la ner sina experiment. Det var först 20 år senare som amerikanen Paul Zoll (1911-1999) gjorde ett nytt försök. Han konstruerade den första pacemakern. Den var stor och stationär och kunde inte opereras in i kroppen. Maskinen hade elektroder som placerades på patientens bröstkorg. Behandlingen kunde bara utföras på sjukhus och var ganska smärtsam.

Den första moderna pacemakern

Svensken Rune Elmqvist (1906-1996) konstruerade den första pacemakern som gick att operera in i människokroppen 1958. Kirurgen Åke Senning (1915-2000) utförde operationen den 8 oktober 1958. Patienten hette Arne Larsson. Han hade ett svårt hjärtfel, men tack vare pacemakern kom han att bli 86 år gammal. Arne Larsson levde ett långt liv och hann använda 26 pacemakers.

Rune Elmqvist och Arne Senning trodde inte att pacemakern skulle få något större genomslag och tog aldrig patent på den. Men pacemakern visade sig vara en revolutionerande uppfinning och utvecklingen gick snabbt. Idag finns det över 3 miljoner människor världen över som har en pacemaker. Att operera in en pacemaker är idag ett rutiningrepp som oftast utförs av en kardiolog, en hjärtläkare, med specialisering inom arytmologi. Operationen tar vanligen mindre än 1 timme och utförs med lokalbedövning.

En liten apparat med stor kapacitet

Dagens pacemaker väger mellan 13 och40 gram . Den tillverkas av bland annat titan. Inuti pacemakern finns transistorer som förstärker hjärtats signaler, och vid behov skickar tillbaka strömimpulser till hjärtat för att det ska slå som det ska. Numera kan signalerna anpassas, så att den kan justera olika slags fel i hjärtats rytm.

Batteriet i en typisk modern pacemaker har ungefär lika stor kapacitet som batteriet i en mobiltelefon, men det kan räcka i upp till tio år. En annan innovation som kan komma att utveckla pacemakern ytterligare är de mikroturbiner som konstruerats av forskare i Schweiz. Mikroturbinerna kan placeras i blodkärl och med hjälp av blodomloppet generera elektricitet. Tanken är att pacemakern ska få energi utan batterier. Men i dagsläget riskerar tekniken att ge blodproppar och den måste utvecklas vidare.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster