Pennan

Ingress för att beskriva innovationen

Pennan

Den här stålpennan av märket “Stella” tillverkades av AB Sveriges Pennfabrik. TM2229. Foto: Ellinor Algin.

Skiss på gamla blyertspennor

Blyertspennor från företaget Johann Faber. Bilden kommer från Blyertspennans historia af Johann Faber (cirka 1900).

Blyerts innehåller inte bly som man kan tro av namnet, utan består av kristalliserat kol.

Varje år tillverkas omkring 6 miljarder blyertspennor. Lägger man dem i rad motsvarar det 24 varv runt ekvatorn.

Rubrik för små genier

  • Det finns många olika sorters pennor, till exempel vasspenna, gåspenna, reservoarpenna, blyertspenna, stiftpenna, kulspetspenna, filtpenna, märkpenna, kalligrafipenna, överstrykningspenna, kirurgisk penna, kroppspenna och ingenjörspenna.
  • Penna betyder fjäder på latin. Pennor av fågelfjädrar var vanliga under mer än tusen år från år 300 e. Kr.
  • På 1560-talet i England upptäckte man grafit, det var så blyertspennan kom till.
  • Blyerts innehåller inte bly, som många tror, utan av kristalliserat kol.
  • Pennkniven kommer från den tid då både blyertspennor och bläckpennor behövde skäras till och vässas. Idag används pennkniven mest som brevkniv till att sprätta upp brev.

Pennan

Penna betyder fjäder på latin och pennor av fågelfjädrar som doppades i bläck var vanliga i Europa under mer än tusen år. Det var romarna som kom på idén.
I princip all litteratur och nedtecknad kunskap fram till slutet av 1800-talet, skrevs ursprungligen ner med penna. På 1700-talet började man tillverka pennor i stål. Reservoarpennan började utvecklas under 1800-talet och på 1900-talet kom kulspetspennan.

Skrivmaskinen uppfanns i slutet av 1800-talet och idag kan vi skriva ner våra tankar på datorn. Ändå tillverkas än idag flera miljoner pennor varje dag. Världens mest sålda penna heter Bic Cristal och har tillverkats i fler än 100 miljarder exemplar. För vem vill klottra med ett tangentbord?

Pennan vs svärdet! 

Pennan är mäktigare än svärdet! Talesättet är kanske en klen tröst för den som står inför det råa och nakna våldet, med det har använts om och om igen genom historien. Betydelsen är att ord, kunskap och kommunikation är starkare maktmedel än krig och våld. Visst kan vapen skada och skrämma men skrivna ord och idéer kan övertyga och ge människor hopp.

I princip all litteratur och nedtecknad kunskap från tiden före skrivmaskinens etablering vid slutet av 1800-talet, skrevs ursprungligen ner med penna. Texterna kan sedan ha spridits i tryckt form, men från början var det med pennan tankarna sattes på pränt. Detta gör att pennan har en särställning genom historien som ett medel att kommunicera mänsklig tankeverksamhet.

Innan pennan utvecklades använde människan olika former av mer eller mindre vassa och hårda ritverktyg för att göra inristningar i underlag som sten, ben, lera eller vaxtavlor. Med pennan däremot användes färgad vätska, vilket betyder att de som skrev kunde börja skriva på helt andra underlag, som till exempel papyrus och pergament. Först användes vasspennor som doppades i bläck. Egyptiska stenreliefer från2600 f . Kr. visar skrivare med vasspennor.

Tusen år av tankar från vässade gåsfjädrar

Ordet penna kommer från det latinska ordet för fjäder. Fågelfjädrar började användas som pennor av romarna under 300-talet e Kr och kom med det ökade bruket av pergament att bli det dominerande skrivverktyget under mer än tusen år i Europa. För att göra en penna av en fjäder tog man oftast en gåsfjäder som rengjordes i het sand för att sedan härdas i syra och därefter skäras till. För att skriva doppade man den vässade spetsen i bläck.

Allt är inte bly som knastrar

En helt annan sorts penna såg dagens ljus på 1560-talet då en fyndighet av svart grafit upptäcktes i Cumberlandbergen i norra England. Detta var blyertspennan. Blyerts innehåller inte bly men namnet kvarstår från den tid då de flesta trodde att blyerts bestod av just bly. Det var den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele som 1779 visade att materialet i själva verket bestod av kristalliserat kol och inte bly.

Den moderna blyertspennan uppfanns av den franske ingenjören Nicholas Jacques Conté som på 1790-talet fick i uppdrag av den franska krigsmakten att konstruera en penna helt med franska råvaror. Conté uppfann en penna med en blyertsmassa som bestod av grafit, lera, bindemedel och vatten. På 1770-talet uppfanns radergummit av Joseph Priestley. Varje år tillverkas omkring sex miljarder blyertspennor.

Bläckpennan vidareutvecklas

Under 1700-talet vidareutvecklades även bläckpennan. Man började tillverka pennor av stål. De fungerade inte så bra innan britten Bryan Donkin 1808 gjorde en skåra i stålpennan så att bläcket skulle kunna flyta till bättre. Stålpennan var gjord av en tunn stålplåt som sattes fast i ett träskaft. Stålpennan introducerades i handeln under 1820-talet. Men pennspetsen doppades fortfarande i bläck.

Ett problem som kvarstod med stålpennan var svårigheten att åstadkomma jämntjocka linjer. Pennan måste ju hela tiden doppas i bläck och efter en stunds skrivande tog bläcket på pennan slut varpå det var dags att doppa pennan igen. Under 1800-talet utvecklades reservoarpennan, där bläcket förvarades i en utbytbar eller påfyllningsbar behållare i pennskaftet för att därifrån rinna ner till pennspetsen. Med dessa pennor behövde skribenten inte längre doppa pennan i ett bläckhorn med bläck. Det första patentet för en reservoarpenna utfärdades i Frankrike 1827 till rumänen Petrache Poenaru, som studerade i Paris vid tiden. Reservoarpennan kom sedan att utvecklas vidare och blev allt vanligare under 1880-talet då de började masstillverkas. En ledande tillverkare var Lewis Edson Waterman i New York, som 1884 tillverkade den första väl fungerande reservoarpennan genom att låta pennan fungera med kapillärkraften.

Svårigheter med kulor i spetsen

Men användaren riskerade fortfarande att få bläckfläckar eller ett ojämnt flöde av bläck. Detta var något som flera uppfinnare försökte lösa. Det första patentet på en penna med kulspets utfärdades i USA redan 1888 och fram till 1930-talet utvecklades en rad olika varianter som alla var tekniska misslyckanden. När kulspetspennan var ny vid mitten av 1940-talet var det vanligt att endast högre tjänstemän fick kvittera ut kulspetspennor på arbetsplatserna i Sverige.

De ungerska bröderna Laszlo och Georg Biro var de som 1931 till slut konstruerade en fungerande kulspetspenna. De tog även fram en snabbtorkande bläckpasta 1938 som fungerade bra med kulspetstekniken. 1950 såldes patenten till Marcel Bich som skapade det franska företaget Bic. Bic har tillverkat fler än 100 miljarder exemplar av sin modell Bic Cristal, som räknas som världens mest sålda penna.

Pennor för PEN

Svenska PEN-klubben bildades 1922 och är en del av en världsomfattande förening för skribenter. Den bildades i London 1921 av författarinnan Catherine Amy Dawson. PEN står inte för penna utan för poets, essayists, novelists — det vill säga poeter, essäister, romanförfattare. Numera inkluderas dock alla typer av skribenter. Föreningens syfte är att arbeta för intellektuellt utbyte mellan skribenter, informera om litteraturens roll för ömsesidig förståelse och världskultur, samt kämpa för yttrandefriheten och försvara skribenter som förtrycks, fängslas och dödas för sina åsikter. PEN är världens äldsta människorättsorganisation och världens äldsta internationella litterära organisation.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster