P-piller

Preventivmedel

Ingress för att beskriva innovationen

P-piller

Tablettkarta med moderna p-piller. Foto: Anna Gerdén.

Preventivmedel

Detalj av en kondomförpackning från 1900-talets första hälft. Foto: Anna Gerdén.

Preventivmedel kan delas in i fyra grupper: naturliga metoder, barriärmetoder, hormonella metoder och livmoderinlägg.

Kondomen har anor från 1300-talet, men det var inte förrän i USA på 1930-talet man började tillverka i tunt latexgummi.

Rubrik för små genier

  • Varför heter det preventivmedel? Det kommer av ordet "preventiv" som betyder förebyggande, förhindrande, att se till att något inte händer.
  • Man använder preventivmedel om man inte vill bli med barn.
  • Förr i tiden räknades amning som en sorts preventivmetod, eftersom kvinnor oftast inte blir gravida så länge de ammar.
  • Man tror att redan egyptier i forntiden använde kondomer, fast de var mer som ett slags penisskydd.
  • Innan man hade uppfunnit kondomen i gummi kunde det hända att man använde tyg eller till och med tarmar från djur.
  • P-pillret togs fram i USA 1960 och kom till Sverige 1964.

Preventivmedel

Människan har alltid experimenterat med olika metoder för att inte bli med barn. Den store älskaren Casanova lär ha använt kondomer av djurtarmar och de gamla egyptierna gjorde pessar av krokodildynga.

Metoderna för preventivmedel kan delas in i fyra grupper: naturliga metoder, barriärmetoder som kondom och pessar, hormonella metoder som p-piller och livmoderinlägg som spiral.
Kondomen är det enda preventivmedlet som skyddar både mot graviditet och mot könssjukdomar. Gummikondomen lanserades av Charles Goodyear och Thomas Hancock 1844. På 1930-talet började kondomen massproduceras i tunt latexgummi. P-pillret togs fram i USA 1960 och gav kvinnor en självständigare ställning i samhället. Det kom till Sverige 1964.

Preventivmedel — för säkerhets skull

När trollkarlen Carl-Einar Häckner stoppade in en kondom i näsan och drog ut den genom munnen i tv-programmet Dabrowski 1991 blev han rikskändis. Men Häckners trick är nog inte vanligaste och bästa sättet att använda en kondom.

Preventivmedel använder man för att kunna ha sex utan bli gravid eller riskera att få en sexuellt överförbar sjukdom. Olika preventivmedel fungerar på olika sätt. De är olika säkra och har olika biverkningar.

Fyra olika preventivmetoder

Metoderna för preventivmedel kan delas in i fyra grupper: naturliga metoder, barriärmetoder, hormonella metoder och livmoderinlägg. Naturliga metoder är till exempel rytmmetoden då man undviker samlag kring ägglossningen och avbrutet samlag som betyder att mannen drar ut penis ur slidan före sädesavgång.

Barriärmetoder är pessar, kondom och kemiska medel som ser till att spermier inte kommer upp genom livmoderhalsen. Pessar används av kvinnor och tillverkas av silikongummi. Det finns vaginalpessar och cervixpessar. Kondom används av män och är en tunn tub av silikongummi eller plast. Kondomen skyddar dessutom mot sjukdomar som kan överföras vid samlag. Kemiska medel är spermiedödande substanser i form av salva, skum eller p-kuddar.

Hormonella metoder är olika typer av p-piller med hormoner som förhindrar kvinnans ägglossning. Dessutom finns p-plåster och vaginalinlägg som p-ringar. De fungerar på ungefär samma sätt. Andra alternativ är minipiller, p-stav och p-spruta. Akut p-piller, eller "dagen efter-piller", används efter samlag vid akut behov av att förhindra graviditet.

Livmoderinlägg kallas ofta spiraler, trots att de inte längre har den formen. De sätts in i livmodern och hindrar ett befruktat ägg att växa fast. Spiraler med koppartråd förhindrar även befruktningen genom att påverka ägglossningen och spermierna.

Skydd genom tiderna

Innan spiralen uppfanns hade den föregångare i form av både stenar och silverringar som fördes in i livmodern. I Egypten under 1300-talet f. Kr och i kejsartidens Rom användes kondomliknande penisskydd av djurhudar och tarmar På 1500-talet beskrev den italienska fysikern Gabriel Fallopius ett linneskydd som användes mot könssjukdomar. Den store älskaren Casanova använde kondomer av djurtarmar för att skydda sig själv och de kvinnor han förförde på 1700-talet. Det sägs också att han gav sina älskarinnor inlägg av halverade citroner som skulle placeras i slidan innan samlag.

Det var i slutet av 1800-talet som man började tillverka kondomer av rågummi. På 1930-talet massproducerades den i USA i tunt latexgummi och spred sig över världen. Numera finns det även en kondom för kvinnor, en plastcylinder som förs in i slidan. Den utvecklades under 1990-talet och kan även användas av män vid homosexuella samlag. I England kallades kondomer förr för "french letters" - det vill säga franska brev. I Frankrike sa man istället "capote anglaise" vilket betyder ungefär "engelsk överrock".

Preventivmedel en mänsklig rättighet

Intresset för födelsekontroll, barnbegränsning och preventivmedel var något som i Europa uppstod under senare delen av 1800-talet. Då hade spädbarnsdödligheten sjunkit, kyrkan förlorat sin makt och synen på moral förändrades. Kraven på högre levnadsstandard växte och kvinnor blev alltmer självständiga.

Preventivmedel har inte alltid varit något självklart i Sverige. När Riksorganisationen för sexualupplysning bildades av journalisten Elise Ottesen-Jensen och en grupp radikala läkare 1933 var en av de centrala frågorna förbudet att upplysa om preventivmedel, trots att de fick säljas. Preventivmedelslagen upphävdes 1937.

Än idag ifrågasätts preventivmedelsanvändning och familjeplanering av maktstrukturer i stora delar av världen. Kvinnors rätt att ta beslut om sitt eget liv och sin egen kropp är långt från självklar i länder med fattigdom och låga utbildningsnivåer.

1900-talets viktigaste piller

Varje dag tar minst 100 miljoner kvinnor p-piller i världen. 90 procent av svenska kvinnor har någon gång använt dem. P-pillret introducerades i USA 1960 och kom till Sverige 1964. De första p-pillren innehöll höga doser östrogen som gav kraftiga biverkningar. På 1970-talet lyckades man få fram p-piller med mycket lägre halter av östrogen. Då introducerades också minipillret som enbart innehåller gestagen. P-piller har dock fortfarande en rad biverkningar.

1999 utsåg tidskriften The Economist p-pillret till 1900-talets viktigaste framsteg. Pillret innebar en helt ny frihet för kvinnor att själva bestämma över sin sexualitet och fertilitet. I USA ökade antalet kvinnliga akademiker samtidigt som pillret blev tillgängligt. Sjuksköterskan Margaret Sanger (1879-1966) var en stark drivande kraft bakom utvecklingen av p-pillret. Hennes mor hade dött vid 50 års ålder efter 18 graviditeter.

I februari 2011 rapporterades att forskningen kring p-piller för män har kommit så långt att substanserna för ett fungerande preparat finns klara, men när det kommer att finnas på marknaden är oklart.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster