Propeller

Propellern

Ingress för att beskriva innovationen

Propeller

Den här propellern från 1843 är den äldsta bevarade fartygspropellern i Sverige. Foto: Ellinor Algin

Propeller

En så kallad Kamewa-propeller med ställbara blad. Foto: Tekniska museets arkiv.

Till en början visste man inte riktigt vad man skulle koppla till fartygens ångmaskiner för att få dem att gå framåt.

Propellerns utveckling gick snabbt efter de första åren Efter försök med sex eller fler blad, hittade den sin form.

Rubrik för små genier

  • När de första båtarna med ångmaskin konstruerats visste man inte riktigt vad man skulle använda för att få fartyget att gå framåt.
  • Man testade många alternativ – bland annat väderkvarnsvingar – men fastnade till slut för stora hjul försedda med skovlar.
  • Skovelhjulen var stora och klumpiga och flera uppfinnare funderade därför på att använda något skruvformat istället.
  • En av dem som konstruerade en skruvformad propeller var Samuel Owen som 1816 byggde Sveriges första ångfartyg "Sjöhäxan" . Den drevs fram av en propeller.
  • En annan uppfinnare som funderade på propellrar och som till slut lyckades ta fram en riktigt bra sådan var svensken John Ericsson i mitten av 1800-talet. Den använder vi fortfarande, men det finns många olika varianter.

Propellern

När fartygen började drivas med ångmaskiner under 1800-talet blev kommunikationerna till sjöss snabbare och mer tillförlitliga. De första ångfartygen som gick över Atlanten var hjulångare med segel som reservkraft.

Svensken John Ericssons första propeller efterliknade sjöfåglarnas simfötter och kallades gåsfotpropeller. 1836 tog han ut patent på en ny konstruktion som var försedd med blad som satt monterade i en ring. Den var betydligt bättre.

Idag använder man fortfarande den propellertyp som utvecklades i mitten av 1830-talet, men i många olika varianter. Stora fartyg har ofta propellrar med starkt svepta blad som gör att de skär smidigare genom vattnet. På så sätt blir propellerdriften mer effektiv. 

Propellern — för fågel, fisk eller mittemellan

Enligt egen beskrivning "världens bästa" på allting, en vacker och genomklok och lagom tjock man i sina bästa år. I Ryssland och Ukraina är det inte Pippi Långstrump som är den mest älskade Astrid Lindgren-figuren. Det är den dryge Karlsson på taket som kan flyga tack vare att han har en propeller på ryggen.

Föregångaren till propellern är maskinelementet Arkimedes skruv. Den användes bland annat för att pumpa vatten under antiken. Kinesiska barn ska redan 400 år f.Kr. ha lekt med flygande leksaker i bambu och konstnären och vetenskapsmannen Leonardo a Vinci skissade på en luftskruv eller helikopter redan 1483. Men det var inom sjötransporten som propellern först slog igenom som innovation.

De klumpiga hjulångarna

Med ångmaskinen blev kommunikationerna till sjöss under 1800-talet mycket snabbare och tillförlitligare än tidigare. Men vilken drivanordning skulle man koppla till ångmaskinen för att få fartyget att gå framåt? Man testade många alternativ — bland annat väderkvarnsvingar — men fastnade till slut för stora hjul försedda med skovlar. De första ångfartygen som gick över Atlanten var hjulångare, men skovelhjulen var stora och klumpiga.

Simfötter blir fyra blad

Många försök gjordes med olika typer av skruvformade propellrar. En av dem som experimenterade på området var den till Sverige inflyttade engelsmannen Samuel Owen (1774-1854) som 1816 byggde Sveriges första ångfartyg The Waterwitch. Den drevs av en propeller. En annan uppfinnare som lyckades ta fram en fungerande propeller var svensken John Ericsson. Hans första idé baserades på sjöfåglarnas simfötter och modellen fick namnet gåsfotpropeller. 1836 tog han patent på en ny konstruktion som var försedd med blad som satt monterade i en ring. Den var betydligt bättre. Året därpå användes den i experimentbåten Francis B Ogden som nådde nära 9 knop motströms.

John Ericsson flyttade till USA där man snabbt tog till sig den nya tekniken och redan 1843 fanns 42 fartyg med Ericssons propeller i landet. Samma år byggde Motala verkstad ångfartyget Flygfisken, det första fartyget i Sverige som drevs med en propeller. Propellerns form utvecklades snabbt de första åren. Efter olika försök med sex eller fler blad, blev till slut formen med fyra blad den vanligaste. Vid sekelskiftet 1900 hade hjulångarna konkurrerats ut av de propellerdrivna fartygen.

Svepta blad för en bättre miljö

Idag använder man fortfarande den propellertyp som John Ericsson utvecklade i mitten av 1830-talet, men den finns numera i många olika varianter. Propellrar kan ha vridbara blad vilket gör att man kan slå fram och back utan att vända båten. Sådana propellrar används till exempel på vägfärjor. Stora fartyg har idag ofta vattenskärande propellrar med starkt svepta blad som gör att de skär smidigt genom vattenytan. På så sätt blir propellerdriften mer effektiv, det går åt mindre bränsle vilket är bra för både ekonomi och klimat.

Flygande propellrar

Runt 1900 konstruerade Alberto Santos Dumont propellrar till luftskepp medan de första flygplanspropellrarna utvecklades av bröderna Orville och Wilbur Wright. De kom fram till att en propeller fungerar ungefär enligt samma princip som en vinge. Deras konstruktioner var bara ungefär fem procent mindre effektiva än de moderna propellrar som konstruerats 100 år senare.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster