Provrörsbefruktning

Provrörsbefruktning

Ingress för att beskriva innovationen

Provrörsbefruktning

Ögonblicket då spermier injiceras i ett ägg under ett mikroskop och ett mänskligt embryo skapas utanför kroppen. Foto: Anna Gerdén.

provrörsbefruktning

De befruktade äggcellerna kan börja dela på sig en skål med näringslösning. Här tittar man på dem under ett mikroskop. Foto: Anna Gerdén.

Vid provrörsbefruktning tar man äggceller från kvinnan och befruktar dem med spermier på ett laboratorium.

Det första provrörsbarnet, Louise Brown, föddes 1978.

Rubrik för små genier

  • Provrörsbefruktning går ut på att man tar ägg från kvinnan och befruktar dem med spermier från mannen på ett laboratorium. Sedan sätter man tillbaka ett, ibland två, ägg i kvinnans livmoder.
  • Det är inte säkert att provrörsbefruktningen fungerar första gången. Ibland måste man försöka flera gånger.
  • Forskaren Robert G. Edwards som uppfann tekniken på 1970-talet fick Nobelpriset 2010.
  • Sedan 1978 har 4 miljoner bebisar fötts med hjälp av provrörsbefruktning.
  • Det första provrörsbarnet heter Louise Brown, hon föddes 1978.
  • Den första provrörsbebisen i Sverige föddes 1982.
  • Många var rädda för provrörsbefruktning och oroade sig för att provrörsbarn inte skulle födas friska.
  • Provrörsbarn är precis lika friska som andra barn.
  • När man gör en provrörsbefruktning får man ofta flera befruktade ägg. Läkarna brukar frysa och förvara dem vid jättelåg temperatur, -196 grader. Sedan kan de användas senare om det behövs.

Provrörsbefruktning

Många fördömde projektet men forskarna Robert G Edwards och Patrick Steptoes provrörsbefruktning blev en revolutionerande behandling mot barnlöshet. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010.

Metoden som utvecklades under 1970-talet gjorde det möjligt att skapa ett mänskligt embryo utanför kroppen. Äggceller från kvinnan befruktas med spermier i ett laboratorium. Sedan återförs ett embryo till kvinnan och ett foster kan utvecklas.

Sedan det första provrörsbarnet, Louise Brown, föddes i England 1978 har över 4 miljoner barn kommit till världen genom provrörsbefruktningar. Nordens första provrörsbarn föddes i Sverige 1982. 40 000 svenska barn har fötts som följd av tekniken mellan 1991 och 2010.

Provrör mot barnlöshet — eller: Man kan ju alltid prova i röret

2010 belönades Robert G. Edwards (1925-) med Nobelpriset i medicin. Hans metod för provrörsbefruktning är en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet. Det var under 1970-talet som Edwards tillsammans med forskaren Patrick Steptoe (1913-1988) utvecklade en metod som gör det möjligt att skapa ett mänskligt embryo utanför kroppen. Behandlingen kallas också för IVF, som är en förkortning av latinets in vitro-fertilisering - befruktning i glaset. Forskningen kring provrörsbefruktning var länge kontroversiell och svårfinansierad. Det var många som hade både religiösa och etiska invändningar.

Fick hjälp från Lennart Nilsson

Svenska läkare var tidiga med att börja med provrörsbefruktning. De första försöken gjordes på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg under Lars Hambergers ledning. Men även här var det många som såg på forskningen med misstänksamhet och verksamheten finansierades delvis av forskningsbidrag som avsåg barnbegränsning. Till slut var det bland annat ett samarbete med fotografen Lennart Nilsson som hjälpte projektet ekonomiskt.

Nilsson ville fotografera livets början, när ett befruktat ägg börjar dela sig och det tog fotografen över ett år att få ihop två minuter film. Han var tvungen att bygga om laboratoriet för att anpassa kamera och utrustning till värmeförhållanden och ljus. Till slut köpte Nilsson västtysk spionutrustning för att kunna förstärka ljuset i efterhand. Samarbetet mellan fotografen och IVF-teamet pågick i över 25 år.

Ett foster blir till

Första steget i en provrörsbehandling är att ta fram äggceller. Kvinnor får ta hormoner, som gör att fler äggceller bildas. Sedan punkterar läkaren äggstockarna med en nål som styrs av en ultraljudapparat. Via ett kopplingsrör förs äggen ut till ett provrör och till en skål med näringslösning. Där tillsätter man sedan mannens spermier, så att de kan befrukta äggen. För att cellerna ska överleva måste skålarna stå i ett inkubationsskåp som håller en temperatur på 37°C . Det befruktade ägget börjar dela på sig, så att ett foster blir till.

De första "provrörsbarnen"

Det första provrörsbarnet, Louise Brown, föddes i England 1978. Sverige var den sjätte nationen i världen att lyckas med en IVF-behandling när det hösten 1982 var dags för Nordens första provrörsbarn. Mamman kom från Jugoslavien och hade en äggledarskada som inte gick att operera. Sent en söndagskväll den 26 september förlöstes Anna med kejsarsnitt på Sahlgrenska. Men tekniken var för dyr och tidsödande för att kunna tillämpas i någon större skala. På den tiden var läkarna tvungna att göra en titthålsoperation på en intuberad patient för att plocka ut äggen genom buken. Det var väldigt kostsamt. Tillsammans med ett danskt teknikföretag utvecklade läkaren Mats Wikland 1984 en vaginal ultraljudssond för att kunna ta ut äggen genom slidan. Den används numera vid 98 procent av alla IVF-behandlingar.

1984 startades Nordens första privata IVF-klinik på Sophiahemmet i Stockholm. I början var Socialstyrelsen kritisk. Man varnade för en framtid där endast rika skulle kunna köpa sig barn. Men istället visade det sig att satsningen drev på IVF-behandlingar inom den offentliga vården. Några månader senare invigdes verksamheten på Karolinska och i takt med att behandlingen blev allt billigare, effektivare och populärare tystnade protesterna.

Mikrofertilisering

I vissa fall är spermierna inte tillräckligt rörliga för att komma in i äggcellen. Då kan man använda en metod som kallas för ISCI eller mikrofertilisering: en mikroinjektor med en extra fin nål sprutar en spermie in i ägget under ett mikroskop. Den här metoden utvecklades av belgiska forskare i början av 1990-talet. När de befruktade äggen börjar dela på sig kan läkarna följa processen med hjälp av ett mikroskop innan de förs in i kvinnans livmoder.

Riskerna och kontroversen kring "skräddarsydda" barn

Riskerna vid IVF-behandlingar har handlat om de multipla graviditeterna. På 1980-talet var det vanligt att föra in upp till fyra embryon, vilket ansågs öka chansen till graviditet. Det ökade dock risken för flerbörd, att kvinnan blev gravid med tvillingar, trillingar eller till och med fyrlingar. På det området har Sverige och andra nordiska länder varit föregångare, efter att ha lyckats få lika bra resultat med färre embryon. Idag får man på svenska fertilitetskliniker föra in enbart ett embryo vid varje behandling, enligt ett beslut från Socialstyrelsen. Ibland kan man föra in två. Befruktade ägg som blir över kan frysas i flytande kväve och användas senare.  Enligt svensk lagstiftning kan dem förvaras i fem år.

Genom så kallad preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) kan forskarna i dag se om det finns kromosomförändringar innan ägget förts in i livmodern. Det är naturligtvis motiverat att undersöka om det finns en genetisk sjukdom, men eventuellt kan man även komma att se anlag för egenskaper som fetma och intelligens. Frågan är hur mycket man i framtiden kommer att tillåtas att titta efter. I Sverige har man varit restriktiv, men det finns forskare som oroar sig för att tekniken kan komma att missbrukas.

Sedan 1978 har över fyra miljoner barn fötts med hjälp av provrörsbefruktningar och alla studier visar att de är lika friska som andra barn. I dag lyckas vart fjärde försök, det betyder att behandlingen är lika effektiv som naturen. Ungefär vart fjärde par får barn om samlag sker vid ägglossning. Men då IVF-forskarna har fler möjligheter att styra befruktningen och hitta det bästa embryot tror man i framtiden på nivåer som ligger på 50 procent per försök.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster