Röntgenbild av kranium

Röntgen

Ingress för att beskriva innovationen

Röntgenbild av kranium

Denna röntgenbild av Karl den XII:s skalle togs 1917. Foto: Ellinor Algin.

Angiolab

På ett angiolab kan läkarna använda sig av röntgenbaserad teknik för att undersöka patientens kransblodkärl inför en operation. Foto: Carin Wesström, Danderyds sjukhus.

Röntgenstrålning uppkommer när elektroner som färdas i hög fart bromsas av något material.

Olika vävnader stoppar röntgenstrålar olika bra, de tränger lättare genom mjuka vävnader än genom ben.

Rubrik för små genier

  • Wilhelm Röntgen upptäckte röntgenstrålar 1895. 1901 fick han det allra första Nobelpriset i fysik.
  • Med röntgenstrålarna kunde läkarna för första gången titta in i människokroppen utan att behöva öppna den. Den medicinska vetenskapen tog ett rejält kliv framåt.
  • Röntgenstrålar passerar igenom de flesta föremål, men ju tätare materialet är, desto färre strålar tränger igenom. Det är därför människans ben och vävnader ser ut som ljusa och mörka skuggor på en röntgenbild.
  • I Sverige gjordes den första röntgenundersökningen 1896. Patienten var en pojke som blivit skjuten i huvudet. Läkarna hittade kulan med hjälp av röntgen och kunde behandla pojken, som överlevde.
  • Tandläkaren använder röntgen för att se om du har hål i tänderna.
  • Röntgenstrålar kan vara skadliga, men bara om man får höga doser. Läkarna använder väldigt små mängder röntgenstrålning.
  • Röntgenapparater används också på flygplatser för att titta i väskor och se till att passagerarna inte ta med sig någonting förbjudet ombord på planet.

Röntgen

- Jag har sett min egen död! sa Anna Bertha Röntgen när hon såg den allra första röntgenbilden som föreställde hennes egen hand. Hennes make Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålarna 1895, en av de viktigaste innovationerna i medicinens historia.
Plötsligt blev det möjligt för läkarna att titta in i människokroppen utan kirurgiska ingrepp. Röntgenstrålar skapas när små partiklar färdas med ljusets hastighet och träffar någonting som får dem att bromsa in. Bilden som uppstår är olika mörk beroende på vilken vävnad som strålarna träffar.
Numera tillämpas röntgen inom en rad områden. Konstvetare som undersöker gamla tavlor och tulltjänstemän är exempel på yrken som använder tekniken.

Röntgen — Strålande nya tider!

Röntgenstrålar upptäcktes faktiskt av en slump. Philipp Lenard (1862-1947) var på jakt efter något helt annat när han studerade strålningen som uppstod när elektrisk ström skapades i ett glasrör med vakuum. Strålningen visade sig göra en fotografisk platta svart. Men Lenard studerade inte fenomenet vidare eftersom han inte tyckte att det var tillräckligt spännande, något han senare kom att ångra. Någon som däremot blev nyfiken var fysikprofessorn Wilhelm Conrad Röntgen (1845-1923) som började experimentera på egen hand. Röntgen täckte ett liknande glasrör med svart kartong och bredvid ställde han en pappskiva täckt med ett lysämne. När elektrisk ström skapades i glasröret började skivan lysa. Strålningen passerade alltså genom kartongen! Det skulle visa sig att den passerade igenom de flesta föremål, men ju tätare materialet var, desto färre strålar trängde igenom. Det är därför människans ben och vävnader ser ut som ljusa och mörka skuggor på en röntgenbild.

Röntgenstrålar skapas när små partiklar som elektroner färdas med ljusets hastighet och träffar något material. Vid inbromsningen genereras en typ av elektromagnetisk strålning - så kallade röntgenstrålar. Röntgen är en strålning med kort våglängd, kortare än vanligt ljus.
 

De "okända" strålarna hjälpte läkarna

Wilhelm Conrad Röntgen tog den allra första röntgenbilden på en människa. Det var en bild av hans hustrus, Anna Bertha Röntgens, hand. Han döpte sin upptäckt till X-rays (X-strålar) efter den matematiska användningen av X som benämningen på något okänt. Men på många språk skulle strålningen, precis som i Sverige, uppkallas efter Röntgen själv. Röntgen offentliggjorde sina upptäckter i en artikel den 28 december 1895. Sedan gick allting väldigt fort. Bara några veckor efter publiceringen började världens vetenskapliga tidskrifter och dagstidningar skriva om de nya mirakelstrålarna. Plötsligt kunde läkarna titta in i människokroppen för första gången — utan att behöva kirurgiska ingrepp. Upptäckten av röntgenstrålar förändrade sättet att ställa diagnos och den medicinska vetenskapen tog ett rejält kliv framåt.

Världens första röntgenundersökning skedde redan 1895 på ett sjukhus i Wien. Professor E. Neusser tog bilder på gallstenar i en lever och stenar i en urinblåsa. Det var också då som röntgenröret togs fram, ett glasrör med två elektroder som var delvis tömt på luft. Senare utvecklades även röntgenrör med vakuum. I Sverige utförde man den första röntgenundersökningen 1896. Patienten var en pojke som blivit skjuten i huvudet. Läkarna hittade kulan med hjälp av röntgen och kunde behandla pojken, som överlevde.

Det första Nobelpriset i fysik som delades ut 1901 gick till Wilhelm Röntgen. Hans arbete med röntgenstrålar var så pass grundligt att det tog många år innan andra forskare kunde upptäcka något nytt inom tekniken. 

Varning för strålning

Det man inte visste var att röntgenstrålar kan vara skadliga i mycket höga doser. Patienterna fick ofta brännskador vid röntgenundersökningar. Även vid lägre doser visade sig röntgenstrålning kunna ge cancer. Flera forskare och läkare som arbetade mycket med strålningen drabbades av sjukdomen. Wilhelm Röntgen själv avled i magcancer 1923. Men röntgenstrålar stoppas lätt av bly. Därför började man kapsla in röntgenrören i bly och läkarna började använda skyddsutrustning. Vid dagens medicinska undersökningar används väldigt låga doser röntgenstrålning. Även tandläkare använder röntgen för att se ifall patienten har karies.

Röntgen idag

Idag har vi innovationer som ger oss möjlighet att göra tredimensionella röntgenbilder med datortomografi. Mer avancerade tekniker som hjälper läkarna titta in i patientens kropp utan röntgenstrålning har utvecklats, som till exempel ultraljud och magnetkameraundersökningar. Idag är det nästan ingen som använder fotofilm. Istället har vi sensorer som mäter röntgenstrålningen och ger en bild på datorn.

Röntgenapparater används också i säkerhetskontrollen på flygplatser. De används för att titta i väskor och se till att passagerarna inte ta med sig någonting förbjudet ombord på planet. Med hjälp av röntgenstrålar kan man också titta in i gamla målningar. På så sätt kan man se om det finns andra målningar därunder som målats över. Även astronomer använder röntgen inom rymdforskningen. Med hjälp av röntgenteleskop kan vi upptäcka stjärnor och galaxer som ligger långt bort.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster