Satellit

Ingress för att beskriva innovationen

Satelliten

Detalj av fullskalig kopia av sovjetiska satelliten “Intercosmos 1” som sändes upp i rymden 1969. TM38269. Foto: Ellinor Algin.

Rymdfarkosten Vostok

Den ryska rymdfarkosten ”Vostok”. Jurij Gagarin, första människan i rymden, gjorde sin historiska resa i ”Vostok” 1961. Foto: Tekniska museets arkiv.

Ordet satellit betyder "ett objekt som kretsar runt ett annat".

Satelliter sköter telekommunikation, navigeringssystem, hjälper till med väderprognoser och utforskar rymden.

Rubrik för små genier

  • Världens allra första människotillverkade satellit hette Sputnik. Sovjetunionen sköt upp Sputnik i oktober 1957.
  • Sputnik-2 sköts upp bara en månad senare, i november 1957. Ombord fanns världens första rymdresenär, hunden Laika. Sputnik-2 kunde inte komma tillbaka till jorden och efter en kort tid i rymden dog Laika av syrebrist, skräck och värmeslag.
  • Det finns tusentals satelliter som kretsar runt jorden. Sedan 1957 har vi människor skjutit upp nästan 6 000 satelliter.
  • Med hjälp av satelliter kan vi utforska rymden eller titta på TV. Vi kan också nå varandra snabbt, med hjälp av datorer eller mobiltelefoner.
  • Satelliter utforskar jorden också. Vi kan se hur vår planet förändras eller förutspå stormar och orkaner. "Spionsatelliter" används av militären för att ta bilder på hemliga platser.

Satelit

Tusentals satelliter kretsar runt jorden. De förmedlar tv-sändningar, datatrafik, mobilsamtal och väder och gör så vår GPS vet exakt var vi är. Även rymdstationer, som ISS, räknas som satelliter.
Sergej Koroljov var mannen bakom världens första satellit, Sputnik. När den sköts upp 1957 togs första steget mot dagens avancerade kommunikationssystem. Det var också startsignalen för rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.

En satellit håller ofta samma hastighet som jorden, varv efter varv. Jordens gravitationskraft drar dem neråt, men balanseras av centripetalkraften som får ett föremål att följa en cirkulär bana. Eftersom krafterna är lika stora stannar satelliterna kvar i sin bana runt jorden.

Stjärnornas krig

När Sovjetunionen sköt upp satelliten Sputnik, den 4 oktober 1957, var det i första hand en maktdemonstration. Satelliter var ursprungligen till för att övervaka och upptäcka andra länders kärnvapenanläggningar. 

Nästa satellit, Sputnik 2, sköts upp redan den 3 november 1957. Här följde hunden Lajka med ombord, och blev den första levande varelsen som reste till rymden. Lajka blev också rymdfärdernas första dödsoffer.

Några månader senare, i januari 1958, började USA:s första satellit Explorer 1 kretsa runt jorden. Den amerikanska rymdstyrelsen NASA bildades som ett svar på uppskjutningen av Sputnik.
 

Kommunicera mera

Den första som kom på idén att använda satelliter för kommunikation var den brittiske science fiction-författaren Arthur C. Clarke. Han skrev en artikel om det redan 1945. Men världens första kommersiella kommunikationssatellit dröjde i 20 år. Till slut sköt NASA upp Intelsat I 1965, och satelliten blev först med att förmedla TV-sändningar mellan Europa och Nordamerika. Tekniken för satellit-tv, det vill säga satelliter som kunde skicka tillräckligt starka signaler för att tas emot av enskilda hushåll, utvecklades i slutet av 1970-talet.
I dag kretsar tusentals satelliter runt vår planet och förmedlar TV-sändningar, datatrafik och mobilsamtal. De förutspår vädret och följer klimatförändringarna, och berättar för vår GPS (Global Positioning System) exakt var vi är.

Minimalism

Dagens rymdingenjörer satsar på minisatelliter, som väger mellan max 500 kilo. Förutom att mindre satelliter är billigare, kan de också utföra vissa uppdrag som de större satelliterna inte klarar av.
Sverige har utvecklat flera mindre satelliter, bland andra Astrid 1, Astrid-2 och SMART (Small Missions for Advanced Research in Technology). Astrid-1 var den första svenska satelliten som konstruerades på Rymdbolaget och skickades upp 1995. Forskningsprojektet som Astrid-1 deltog i handlade om hur olika partiklar beter sig i norrsken. Satelliten är inte döpt efter Astrid Lindgren, men en rysk forskare som deltog i projektet, Stas Barabash, kom på idén att döpa satellitens instrument och utrustning efter figurerna ur Astrid Lindgrens böcker. Det gjorde man också, med författarens tillstånd.  Satellitens antenn, som såg ut som en propeller, fick heta "Karlsson på taket".
Satelliten SMART hade en elektrisk jonmotor som fick energi från solpaneler. Det var den första europeiska forskningssatelliten med en sådan motor. Den sköts upp 2003 för att leta efter fruset vatten och undersökte den kemiska sammansättningen av månens yta, och blev därmed även den första europeiska satelliten att kretsa kring månen.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster