Skor

Ingress för att beskriva innovationen

Dansskor

Fred Astaire bar dessa handgjorda dansskor i filmen ”Easter Parade” (”En dans med dig”) från 1948. L296. Foto: Truls Nord.

Hästsko

Bekväma hästskor av gummi som Lone Pedersen fick patent på 1993. TM42694. Foto: Truls Nord.

Sandaler är en av de äldsta skotyperna. I antikens Egypten gjordes sandaler av papyrus eller läder.

Världens äldsta lädersko hittades 2010 i en grotta i Armenien. Den är cirka 5 500 år gammal.

Rubrik för små genier

  • Skor är inte bara praktiska att ha på fötterna. Ibland säger de något om vem du är också.
  • I Romarriket visade man sin status genom att bära sandaler med remmar och spännen — ju högre upp de gick på benen desto coolare var den som bar skorna.
  • Höga klackar har varit mode då och då genom historien. Ibland har man använt dem för att undvika smutsen på gatorna.
  • Att tillverka skor för hand tar lång tid. På 1600-talet tog det en skomakare mellan 40 och 50 timmar att göra att par stövlar. I slutet av 1800-talet, när man började göra skor med hjälp av maskiner tog det bara 1 timme och 45 minuter.
  • De flesta skor görs av läder eller mocka som kommer från kor, getter, grisar och får. Men många skor tillverkas också delvis eller helt av plast. Det finns miljömärkta skor som görs av plast från gamla PET-flaskor.
  • Moderna skor kan vara väldigt avancerade och gjorda speciellt för dem som jobbar i tuffa miljöer. Vissa skor ska man kunna ha i rymden, andra behöver sulor som klarar upp till 300° värme.
  • Varje år importeras nästan 55 000 ton skor till Sverige. I Sverige köper varje person i snitt2,6 kgskor per år.

Skor

För Carrie Bradshaw är Manolosandaletter viktigare än mat och just sandalen är en de äldsta skotyperna. Världens äldsta lädersko hittades 2010 i en grotta i Armenien. Den är cirka 5 500 år gammal.
Under medeltiden var skorna olika för höger och vänster fot. Men från 1500-talet och ändå fram till 1930-talet var damskorna lika för båda fötter. På 1600-talet arbetade en skomakare 16 timmar per dag i två-tre dagar för att göra att par stövlar. Med maskintillverkning i slutet av 1800-talet kunde man göra skor på en timme och 45 minuter.
Idag finns inte många skotillverkare kvar i Sverige, de flesta skor importeras. 1996 köpte svenskar skor för 6,5 miljarder kronor. 2007 låg siffran på 10,7 miljarder kronor.

Ta av dig skorna ...

Efter att Neil Armstrong tagit människans första steg på månen var han tvungen att lämna kvar sina skor. De ligger fortfarande kvar på månen. För att kunna få med sig månsten hem till jorden var astronauterna tvungna att kompensera vikten inför hemresan och fick då offra sina skor. Ett par riktiga moon boots kostar idag 30 000 amerikanska dollar — det vill säga ungefär 210 000 svenska kronor.

Skor är inte bara praktiska fotbeklädnader, de är förknippade med traditioner och de väcker känslor. När vi hittar kärnan i ett problem är det där skon klämmer och vi går i någon annans skor när vi vill ta del av andra människors erfarenheter och tankar. I Japan är det ett etikettsbrott att gå med skor på en traditionell tatamimatta. Detektiven Sherlock Holmes kunde bestämma en persons yrke efter att ha tittat på skorna. Skor är en social markör, ett sätt att hävda sin identitet och följa det senaste modet. I många fall har de åtråvärda trendiga skorna också varit en plåga för fötterna.

I sandaler av papyrus ...

På egyptiska väggmålningar som är flera tusen år gamla avbildas skomakare med sina sylar. Sandaler av papyrus eller läder användes i Egypten runt 3400 f.Kr. Människor hade redan då skor för speciella ändamål, slaktare bar höga klackar för att kunna gå på smutsiga golv. I Romarriket visade man sin status genom att bära sandaler med remmar och spännen — ju högre upp de gick upp på vaden desto högre status hade den som bar skorna. En annan känd skotyp är mockasinen som Nordamerikas indianer använder sedan flera tusen år tillbaka. De var oftast gjorda av garvat hjortskinn och utsmyckade med heliga symboler som skulle skydda bäraren och ge andlig vägledning. Kvinnor, män och barn bar mockasiner i samma stil, det var bara storlekarna som varierade.

Snablar och höga klackar

I medeltidens Europa och fram till modern tid gjordes skorna av trä, halm, näver, läder och tyg. 1600-talets stövelmakare fick arbeta i två till tre dagar, upp till 16 timmar per dag, för att tillverka ett enda par stövlar. Då var det ingen större skillnad på dam- och herrskor. Med undantag för männens snabelskor. De hade extremt långa spetsar, i vissa fall fick de böjas bakåt och fästas vid knät. Modet ansågs vågat och förbjöds av både kungar och påvar.

Mellan 1400- och 1600-talet bar rika kvinnor i Venedig extremt höga styltskor som kunde vara50 cmhöga. För att kunna gå i dem måste man stödja sig på tjänarinnor. Styltskorna skyddade mot översvämningar, visade att man inte behövde arbeta och begränsade kvinnornas rörelsefrihet. På gamla persiska och turkiska miniatyrer avbildades människor i högklackade skor redan under 1200-talet. Men i Europa blev högklackade skor populära bland både kvinnor och män först under 1500-talet. 1700-talets kvinnliga stilikon var den franska drottningen Marie-Antoinette. En av betjänterna vid hovet var anställd enbart för att ta hand om hennes 500 par skor.

Storlek 38?

Masstillverkning av skor började på 1700-talet i England. På stora skomakarverkstäder utförde olika arbetare enskilda arbetsmoment. I början av 1800-talet började så kallade partiskomakare i bland annat England och Sverige konkurrera med de skomakare som tillverkade måttanpassade skor. Partiskomakarnas skor gjordes efter fasta storlekar och kunderna fick prova skorna till de hittade ett par som passade, precis som man gör idag. Det här var då ett helt nytt sätt att tillverka och sälja skor på, och många traditionella skomakare ansåg att partiskomakarna var fuskare som fördärvade yrket.

Symaskiner och inbördeskrig

Symaskinen kom att bli en av de viktigaste innovationerna för skoindustrin. 1852 gjorde den amerikanske skomakaren John Brooks Nichols om en symaskin till en maskin som kunde sy genom läder. Mekaniseringen av skoindustrin påskyndades också av det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. Efterfrågan på skor till soldaterna ökade och det var brist på arbetskraft. Amerikanen Gordon McKay (1821-1903) utvecklade maskiner för skoindustrin som blev populära tack vare ett uthyrningssystem. Från och med 1890-talet blev det möjligt att helt ersätta hantverket med maskiner, och skor tillverkade för hand av en skomakare blev en lyx.

Samtidigt i Sverige ...

Under det sena 1800-talet växte den svenska skoindustrin snabbt, mycket tack vare tullskyddet mot import av skor. Örebro blev ett viktigt centrum för fabrikstillverkning. Under 1930-talet fanns det 322 skofabriker i Sverige. Idag har tillverkningen praktiskt taget försvunnit som följd av konkurrens från skofabriker i låglöneländer. Undantaget är tillverkning av yrkesskor. En av Sveriges få kvarvarande skotillverkare gör skor för människor som arbetar i tuffa miljöer. Det kan vara tåliga stötdämpande skor med halkskydd eller värmetåliga sulor av nitrilgummi, ett material som skyddar mot kemikalier.

Svenskarna köper mängder av importerade skor, uppåt 55 000 ton skor per år eller mer. Det vill säga cirka6 kgskor per person. Under 1996 handlade svenskarna skor för 6,5 miljarder kronor och 2007 för 10,7 miljarder kronor. Vi följer trenderna och skor ska helst vara billiga. Hälften av allt läder som produceras världen över används inom skoindustrin. Mycket vatten går åt vid garvning av skinn och farliga kemikalier släpps ut i naturen. Plastskor kan innehålla tungmetaller och andra kemikalier som skadar miljön.

Foträt - men politiskt inkorrekt

De flesta skofabriker ligger idag i låglöneländer som Indien eller Pakistan. På fabrikerna arbetar barn som inte har möjlighet att gå i skolan. Det finns ett fåtal företag som satsar på socialt och ekologiskt hållbar skotillverkning. Tanken är att fabriksarbetarna ska få bättre villkor och att barnarbete inte ska förekomma. Dessvärre är det fortfarande svårt att hitta miljömärkta skor. Konsumenterna är sällan medvetna om problemen.

Framtidens skor kan tänka. Ett amerikanskt företag har under 2011 börjat sälja så kallade smarta skor med gps. De kan användas av personer som lider av demens. Om skorna befinner sig för långt hemifrån skickas ett meddelande till familjen eller vårdhavaren via dator eller mobil som talat om exakt var personen som bär dem är någonstans. Modeller i barnstorlekar är också på gång. Producenterna bakom träningsskor tar dessutom fram nya modeller med sensorer som mäter och registrerar din träning. Med dem kan du direkt skryta om dina bedrifter på Facebook.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster