Mascara

Smink

Ingress för att beskriva innovationen

Puderdosa

En ask med Shantung-puder tillverkad av Barnängen 1948. L4836. Foto: Anna Gerdén.

Mascara

Mascara av äldre typ, av märket Mitzi. Den tillverkades av Henrik Gahns AB i Uppsala. L4836. Foto: Anna Gerdén.

Rester av 10 000 år gammalt smink har hittats i Egypten. Det allra första sminket gjordes av aska, sot, blod och djurfett.

Stenålderns krigare och jägare målade sina kroppar för att kamouflera sig eller skrämma fienden.

Rubrik för små genier

  • För mycket länge sedan målade människan ansiktet med blod eller aska när man skulle jaga eller kriga.
  • Ockra var forntidens läppstift. Det är en naturlig färg som finns i jord och innehåller järn. Ockra blandades med vatten och smörjdes på läpparna.
  • I Egypten har man hittat smink som är 10 000 år gammalt. Där gjorde man ögonskugga av koppar och bly, rouge av lera och ögonen målades med kol. Man tror att egypternas smink kunde skydda mot insekter och ögoninfektioner.
  • På 1500- och 1600-talet skulle man vara blek. Många använde puder som innehöll gift som arsenik och bly. På 1700-talet uppfann Grevinnan Eva Ekeblad ett puder av potatisstärkelse.
  • Lösögonfransar uppfanns i USA på 1930-talet. Då gjordes de av människohår, nu görs de av plast.
  • Mascara är det mest sålda sminket idag.
  • Dagens smink innehåller en massa olika ämnen, både naturliga och konstgjorda. En del av dem kan skada både vår hälsa och miljön.

Smink

Hotfulla krigare, skönhetsdrottningar, kamouflerade jägare och clowner. Människor har i alla tider använt smink för att förändra sitt utseende. I det forna Egypten målade kvinnor ögonen med kol och turkos ögonskugga av koppar och bly.

Under 1800-talet ansågs sminket oanständigt. Men vid 1900-talets början fick Hollywoods filmstjärnor allt fler att sminka sig. T L Williams blandade vaselin och kol till sin lillasysters Maybels ögonfransar 1915. Företaget Maybelline sålde den första kakmascaran 1917.

Med industrialiseringen kom syntetiska inslag att användas i smink men idag efterlyser marknaden naturliga ingredienser. Branschen är idag en av världens största. 2009 spenderade svenskar 12 miljarder kronor på kosmetika.

Smink — inte bara en fråga om skönhet

Stan Winston (1946-2008) var en annorlunda innovatör. Han var sminkören och specialeffektmakaren som skapade figurer som Edward Scissorhands och Terminator. I en värld av alltmer avancerade datoranimeringar jobbade han inte med datorer och pixlar. Winston byggde och sminkade fram de verkliga monstren. Det var han som gjorde T-Rex ögon levande i Jurassic Park (1993) och det var hans modeller som skapade T-1000 med ett hål rakt igenom huvudet i Terminator 2 (1991). I originalfilmen Alien (1979) var det en skådespelare som spelade rymdvarelsen. Winstons monster i Aliens (1986) var drygt fyra meter högt och krävde ett helt team för att röra sig. 

En välmålad historia

Smink och kosmetika är produkter vi använder för att vårda eller sminka kroppen och håret. Det kan vara allt från färgad kosmetika som puder, läppstift och ögonskugga till hudkrämer och nagellack. Ordet kosmetika kommer från det grekiska ordet "kosmeo" som betyder ordna eller smycka. Människor har använt smink i alla tider och alla kulturer, för att försköna och förändra sitt utseende. Smink kunde vara ett sätt att göra sig synlig, följa det senaste modet, eller markera sin position i samhället.

I det gamla Egypten användes smink flitigt av både könen. Man sminkade ögonen med kol och turkos ögonskugga gjord av grönkoppar och bly. Trots att de exponerade känslig hud för farliga metaller har man också funnit att deras ögonsmink visat sig innehålla ämnen som stärker immunförsvaret och skyddar mot infektioner och insekter.

Kritvitt med potatis

I Europa under 1500- och 1600-talen skulle ansiktet vara kritvitt, för att visa att man inte behövde arbeta utomhus. Därför använde de rika mycket puder, som innehöll arsenik och bly — med förgiftningar som följd. Tandköttet blev svullet, hyn förstördes och tänderna svartnade. Svenskan Eva dela Gardie(1724-1786) kom på ett sätt att göra puder av potatisstärkelse. Hon var den första kvinnan som valdes in Vetenskapsakademien och den första att beskriva hur man kunde göra brännvin av potatis. Under 1800-talet, efter den franska revolutionen, förknippades sminket med adelns lyxliv och sågs som någonting vulgärt. Med hjälp av bly, kvicksilver och arsenik försökte kvinnorna leva upp till nya skönhetsideal som gick ut på att vara smal, blek och sjuk.

Hollywood når hemmen

Tack vare den växande filmindustrin började smink åter bli populärt i USA och Europa i början av 1900-talet. För de svartvita stumfilmernas stjärnor gällde det att sminka sig kraftigt för att synas på den vita duken. Svenska kvinnor använde främst ansiktspuder, allt annat var oanständigt. Den första mascaran framställdes av kemisten TL Williams 1913 och bestod av kol och vaselin. Williams slog ihop sin systers namn med vaselin och skapade företaget Maybelline, ett stort kosmetikamärke än idag.

Den industriella tillverkningen av smink och dess popularitet fick ett uppsving efter andra världskriget, när tv-apparater dök upp i allt fler hem och de första skönhetstävlingarna började sändas i början av 1950-talet. Dagens sminkindustri är gigantisk och människor världen över spenderar drygt 330 miljarder dollar på kosmetiska produkter varje år. Skönhetsindustrin beskylls ofta för att skapa en ouppnåelig skönhetsideal som skadar både kvinnors och mäns självförtroende. Samtidigt finns det gott om framgångsrika kvinnliga företagare i branschen. Ett svenskt exempel är Gun Nowak som grundade Face Stockholm 1980.

Vad döljer sig i sminket?

I jakten på skönhet har människor alltid använt mer eller mindre skadliga ämnen. Nya mer eller mindre verksamma substanser tillkommer och ny forskning visar att de kan vara farliga. Ett förbud följer och nya substanser ersätter de gamla. Idag finns det över 15 000 råvaruingredienser i kosmetika. Konserveringsmedel behövs för att produkterna ska hålla en längre tid utan att förstöras av bakterier. Parabener är en stor grupp substanser som har använts som konserveringsmedel i kosmetika i många år. Under 2000-talet har de fått dåligt rykte efter larmrapporter om att vissa parabener kan påverka könshormoner och skada miljön.

Silikoner används i bland annat krämer och mascaror. De bryts inte ner när de hamnar i avloppet och det är ännu inte känt vilken effekt de kan ha på miljön. På senare år har det också blivit vanligt med nanopartiklar av till exempel titanoxid och silver i kosmetika. Vi vet ännu inte hur dessa kan komma att påverka oss eller miljön på sikt. En annan kontroversiell ingrediens i kosmetika är palmolja, eftersom odling av oljepalmer leder till att regnskogen försvinner. I Sverige måste all kosmetika som tillverkas eller importeras anmälas till Läkemedelsverkets produktregister.

Naturligt inte alltid naturligt

Efterfrågan på naturlig kosmetika växer och fokus ligger nu åter på naturliga ingredienser som vegetabiliska oljor och örter samtidigt som man försöker undvika konserveringsmedel och syntetiska ämnen. En del i den trenden är alla de mineralpuder som dykt upp på marknaden på senare år. Samtidigt växer marknaden för kosmetiska injektioner av botox och hyaluronsyra parallellt med utvecklingen av avancerade föryngringskrämer och läppglans med läppförstoringseffekt. Internationellt brukar man tala om det nordiska naturliga skönhetsidealet, men det behöver inte betyda att vägen dit också är det.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster