Sophantering

Ingress för att beskriva innovationen

Sophantering

Den här klänningen är gjord av ”sopor”: gamla PET-flaskor, korkar och tejp. Foto: Eva Pagmar, Angela Rubencrantz.

Sophantering

Gamla kylskåp i väntan på återvinning, Lövsta sophanteringsområde i Hässelby. Foto: Nisse Cronestrand.

Sopnedkast användes i den fornindiska staden Mohenjo-Daro redan år 1700 f Kr.

Det första patentet på sopnedkast togs ut av britten Edward Sephton år 1867.

Rubrik för små genier

  • Gehenna, ett namn på helvetet som används i Bibeln, var egentligen en plats utanför Jerusalem där sopor men även döda djur och kroppar från brottslingar brändes.
  • Sopbilen med hydraulisk press för att trycka ihop soprna uppfanns 1938.
  • De svenska hushållen producerar nästan lika mycket sopor som 48 fyllda Globenarenor — om året!
  • I Sverige återvinner vi det mesta av våra använda tidningspapper, kartonger, metallförpackningar, glas, PET-flaskor och bildäck genom att använda materialet i nya saker.
  • Två andra sätt att återvinna är att kompostera soporna och få ut naturgas eller att bränna soporna och därigenom förvandla soporna till fjärrvärme eller elektricitet.

Sophantering

Ett års sopor från svenska hushåll skulle kunna fylla hela Globen ända upp till taket 48 gånger om.
När folk flyttade in till städer för hundratals år sedan blev soporna snart ett problem. Förutom att de stank och drog till sig skadedjur, spreds också farliga sjukdomar. Under 1800-talet började man köra bort soporna och elda upp dem.
I dag återvinns en stor del av våra sopor i Sverige. Glas, tidningspapper och plast blir nya flaskor, tidningar och förpackningar. Ett annat sätt att låta soporna göra nytta är att elda upp dem och ta vara på energin. Omkring 15 % av all fjärrvärme i Sverige kommer från sopförbränning.

Sophantering

I Sverige lämnar vi efter oss 480 kg hushållsavfall per person och år. Det innebär att vi tillsammans förbrukar sopor motsvarande nästan 4,5 miljoner ton eller nästan 48 fyllda Globenarenor om året. Det är en ökning med 20 procent de senaste tio åren. Totalt, om man inte bara räknar hushållsavfall, produceras drygt 80 miljoner ton avfall om året bara i Sverige. Allt detta avfall måste hanteras på något sätt.

Soptippar och sopberg

Under långa tider var det mesta av människans avfall biologiskt material. Människan var huvudsakligen bosatt i mindre bosättningar och byar och avfallet gick bra att utfordra djuren med, gräva ner eller lägga på hög utanför boplatsen.
Städernas tillkomst gjorde problemen med sophanteringen akut. Stora soptippar som växte upp utanför städerna förstörde grundvattnet och orsakade stora, giftiga, rökmoln när de brändes. Det finns flera exempel på hur landsortsbor i närheten jagat bort soptransporter med vapen i hand när de närmat sig soptipparna.
Eugène-René Poubelle (1831- 1907) såg till att Parisarna i alla fall samlade ihop sina sopor i särskilda soptunnor. Poubelle, som var advokat och diplomat, fick mycket beröm för sin insats. Än i dag heter "soptunna" "poubelle" på franska.
1907 ålades den svenska allmänheten att sortera sina hushållssopor i gödselsopor och skräpsopor. Avfallet kom antingen att användas som fyllning (det vill säga, det tippades i vattnet) eller gödsel, om det inte såldes vidare. Återvinningen av gödsel ledde till att en rad handelsträdgårdar växte fram i Lövstas omgivningar.
Det som tidigare var USA:s största soptipp (och det största människan byggt över huvud taget) Fresh Kills håller nu på att omvandlas till en park. Avfallet har kapslats in, och nu ska området som är nästan tre gånger så stort som Central Park sakta få jord, träd och buskar över sig. När soptippen tog emot som mest skräp kom det drygt 500 ton dit — varje timme.
Med vattenklosettens spridning under 1900-talet försvann latrinen från sophanteringen. Men med engångsförpackningar som tetran, som lanserades i början av 1950-talet, växte sopmängden. Sverige hamnade i topp i Västeuropa beträffande sopmängd per person.
 

Energi och återvinning

Genom att bränna sopor kan man utvinna energi, vilket också är en form av återvinning. Länge utvanns dock inte mer energi ur sopförbränningen än vad som också förbrukades på plats, vilket ju egentligen inte var någon vinst.
I Sverige började sopförbränningsanläggningarna kopplas till fjärrvärmenät som blev allt vanligare under 1970-talet. Sedan förbudet mot att deponera sopor 2005 har sopförbränningens andel av all fjärrvärme i landet kommit att uppgå till omkring 15 procent samt 0,5 procent av elproduktionen.
Idag återvinns omkring 14 procent av hushållsavfallet i Sverige med biologiska metoder, antingen som kompostering eller i biogasproduktion. Vi återvinner dessutom större delen av vårt förbrukade tidningspapper, kartong, metallförpackningar, glas, PET-flaskor och bildäck genom sopsortering. Stålskrot utgör råvaran vid en tredjedel av landets totala stålproduktion.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster