Telefoner

Telefon

Ingress för att beskriva innovationen

Telefoner

Två bordstelefoner – rikstelefonen från början av 1900-talet och Ericssons Kobra som kom 1953. Foto: Ellinor Algin.

Telefon

Linjearbetare i en telefonstolpe 1953. Idag är det en ovanlig syn. Foto: Tekniska museets arkiv.

När man pratar i telefonen, blir pratet i ena änden till elektriska signaler som i den andra spelas upp i en högtalare.

Förstärkning för långa ledningar har varit viktigt för telefonins utveckling.

Rubrik för små genier

  • När telefonen uppfanns förändrades hela vårt samhälle. Plötsligt kunde människor prata med varandra utan att vara på samma plats.
  • Det var många som tävlade om att först få en telefon att fungera. Antonio Meucci lyckades 1871 — men han hade inte råd att ta patent. Det gjorde istället Alexander Graham Bell 1876.
  • Alexander Graham Bell tog patent på den första högtalaren som en del av telefonen.
  • De första telefonerna använde man två och två — ungefär som "burktelefoner" fast via ledningar man själv satte upp.
  • I telefonen görs talet om till elektriska signaler innan det färdas genom rymd eller ledningar. När det kommer fram till mottagaren blir de elektriska signalerna ljud igen.
  • Innan det fanns automatiska telefonväxlar var det telefonister som kopplade fram alla samtal.
  • Det världsomspännande telefonnätet har ibland kallats "världens största maskin".

Telefonen

Samtal blir till elektriska signaler i ena änden och sedan ljud igen hos mottagaren. Med telefonen kunde människor plötsligt prata med varandra utan att vara på samma plats.

Alexander Bells patent på den första telefonen 1876 blev genast omstritt. Så sent som år 2002 slog kongressen i USA fast att telefonens uppfinnare egentligen var Antonio Meucci.

Samtal kopplades i början manuellt. Ju fler telefoner, desto fler telefonister. För att inte halva befolkningen skulle behövas för att koppla upp samtalen åt den andra halvan konstruerade Lars Magnus Ericsson en automatisk växel 1883.
Näten med stolpar och tråd har med tiden kompletterats med radiolänkar, satellitförbindelser och optofiber för högre kapacitet i överföringen. Samtalen fortsätter även om de med IP-nät lämnat tråden för trådlöst.

Telefonen — med den finns det alltid någon att prata med

Hallå? Vad säger du när du svarar i telefon? Italienaren säger Pronto? för att meddela att man lyssnar. Fransmännen utbrister ungefär samma sak med ordet J'ecoute! medan spanjoren säger Digame! vilket betyder berätta! På kantonesiska svarar man i Kina Wei och japanerna säger Mochi mochi — som också kan betyda ursäkta mig när man vill påkalla någons uppmärksamhet. I Sverige och Tyskland svarar vi oftast med våra namn — även om det börjar förändras eftersom man numera oftast vet vem man ringer till på en mobiltelefon. Nummerpresentatören gör ju dessutom att man vet vem det är som ringer.

Fader okänd?

Ibland ligger uppfinningar i tiden. Många försökte uppfinna telefonen ungefär samtidigt. Den tyske uppfinnaren Johann Philipp Reis (1834-74) föreläste om sitt konstgjorda öra 1861: "Das Telefonieren durch galvanischen Strom". Den förste som sökte patent i USA 1871 var Antonio Meucci (1808-89) från Italien, men han hade inte råd att fullfölja ansökan. Andra som försökte var Innocenzo Manzetti (1826-77), Elisha Gray (1835-1901), Alexander Graham Bell (1847-1922), Emile Berliner (1851-1929) och Thomas A Edison (1847-1931). Den som först fick ett patent i USA 1876 var Bell, men patentet ifrågasattes redan från början. USA:s representanthus antog 2002 en resolution som erkände Meucci som telefonens förste uppfinnare.

Första telefonerna

De första telefonerna bestod av bara några få delar; i ett hölje av trä fanns en magnet, en spole av koppartråd och ett membran av järn. Apparaterna såldes och användes parvis, man fick själv ordna med telefontråd mellan dem. De hade inte mycket gemensamt med dagens små smarta telefoner. Utan systemet av ledningar och telefonväxlar hade telefonen aldrig slagit igenom som innovation, det måste ju finnas någon att prata med i andra änden. Samtidigt påverkades själva samtalet av att de som pratade med varandra befann sig på olika platser. Regler uppstod, både formella för hur man skulle beställa ett samtal hos telefonisten och mer informella för själva samtalet.

Telefon i varje hushåll

Bellbolaget öppnade det första telefonnätet i Stockholm 1880. I Sverige fick telefonen en väldigt snabba tillväxt. Telefonföreningar bildades över hela landet och byggde egna telefonnät. Civilingenjören Henrik Tore Cedergren (1853-1909) var en av de första som skaffade telefon. Han såg en affärsmöjlighet i telefonin och startade 1883 Stockholms Allmänna Telefon AB med visionen " telefon i varje hushåll i Stockholm". Mellan 1880-1885 ökade antalet stockholmare med 30 procent och under samma period blev Stockholm både den telefontätaste och telefonrikaste staden i världen.

Allmänna bolaget och L M Ericsson

Cedergrens idé om billigare telefoni genom många användare gick stick i stäv med den exklusivitet som Bellbolaget erbjudit. Priskriget var ett faktum och abonnenterna strömmade in. Allmänna bolaget kunde överta Bellbolaget 1888. Himlen i staden förmörkades snart av alla telefontrådar som drogs över taken. Efterfrågan på materiel och telefoner blev stor. Cedergren vände sig till värmlänningen Lars Magnus Ericsson (1846-1926) som startat verkstad på Drottninggatan i Stockholm för reparation och tillverkning av telegrafapparater 1876. Efterfrågan ledde till att L M Ericsson & Co växte från 19 arbetare 1880 till 60 fem år senare.

Ett givande samarbete

Cedergren kom med förslag om ny teknik som han läst om i en tidskrift eller en lösning på något problem. Redan 1883 tillverkade L M Ericsson & Co moderna manuella telefonväxlar, med så kallade multipelbord, efter amerikansk förebild. Samma år konstruerade Ericsson en halvautomatisk telefonväxel som minskade behovet av telefonledningar till stadens ytterdelar. Förhållande mellan kund och leverantör betydde mycket för teleteknikens utveckling i Sverige.

En riksangelägenhet

Telegrafverket gick in som aktör och började 1889 länka samman de lokala telefonnäten till ett nät de kallade rikstelefon. Stegvis köpte de upp de privata näten i landet och Telegrafverket fick ett de facto monopol i landet 1918. Under en stor del av 1900-talet agerade Televerket som monopolist, men situationen förändrades efter 1980 då område efter område öppnades för konkurrens, först för apparater och sedan för tjänster.

Fler samtal med växlar och transistorer

När telefonerna blev fler krävdes allt fler telefonister för att koppla samman abonnenterna. Telefonisterna var ofta kvinnor, som man av någon anledning ansåg var bättre lämpade än män att snabbt koppla upp samtalen och bemöta abonnenterna. Allmänna bolagets telefonister i Stockholm gick i strejk 1897. De krävde bland annat högre lön. Automatiska telefonväxlar bad inte om påök och kunde arbeta dygnet runt. Efter några år av experiment med tekniken började Telegrafverket utbyggnaden 1923. Den sista manuella telefonstationen i Televerkets nät stängdes 1972. För att bygga telefonledningar på längre avstånd behövdes förstärkare, här kom elektronröret tidigt till användning, flera år innan det fick betydelse för radioapparaterna. Transistorn gav ny skjuts åt utvecklingen från slutet av 1950-talet.

Datatekniken flyttar in

Under 1970-talet satsade Televerket och L M Ericsson gemensamt i ett bolag på att utveckla datorstyrda elektroniska växlar. AXE-växeln blev kring 1980 inte bara standarden i det svenska telefonnätet utan en framgångsrik exportprodukt för Ericsson och en grundpelare för den moderna mobiltelefonin i NMT-systemet och senare GSM.

Kartan ritas om

Avregleringen av Televerkets monopol i Sverige ledde till en telemarknad med många aktörer inom fast telefoni, bredband och mobila kommunikationer. Tre av fyra kunder har dock abonnemang hos TeliaSonera eller Tele2, de två största operatörerna inom fast telefoni.
Det världsomspännande telefonnätet har ibland kallats "världens största maskin". Över hela jorden har telefonledningarna bundit samman växlar och apparater. Denna "maskin" bestod av många enskilda uppfinningar. Manuella telefonväxlar och ledningar med isolatorer på stolpar var viktiga steg i början. Men under 1900-talets sista decennier blev datakommunikation allt viktigare. Digitala paketnät via optofiber gav nya möjligheter. Telia Sonera har börjat omvandla även telefontrafiken till dataströmmar och flytta den till IP-nät som används på internet. Tekniken med fasta telefonnät på telefonstolpar har börjat avvecklas, stolplinjerna ska ersättas av trådlösa nät. Riktnumren kommer troligen att avvecklas. Har telefonen kanske upphört att existera som egen uppfinning och samtalet blivit en tjänst bland andra i ett allomfattande digitalt nät?

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster