Telegrafen

Ingress för att beskriva innovationen

Optisk telegraf

Den här optiska telegrafstationen byggdes på Gärdet i Stockholm 1995 för att fira optiska telegrafens 200-årsjubileum. Foto: Anna Gerdén.

Typtryckstelegraf

En detalj av tangentbordet som hör till David E. Hughes typtryckstelegraf. TEM43985. Foto: Ellinor Algin.

Den första metoden att sända meddelanden över långa sträckor var den optiska telegrafen.

Samuel Morse uppfann alfabetet med korta och långa tecken i slutet av 1830-talet.

Rubrik för små genier

  • Telegrafen var en uppfinning som kunde skicka meddelanden över stora avstånd.
  • Samuel Morse uppfann ett alfabet med prickar och streck år 1835. Det har använts både för telegraf via tråd och för radio sedan dess. Så sent som 2004 lades en kod för @ (snabel-a) till.
  • Värmlänningen Lars Magnus Ericsson startade år 1876 ett företag i Stockholm för att laga telegrafapparater tillsammans med en kompanjon. Idag heter företaget Ericsson och finns över hela världen.
  • Radiotelegrafister utbildas inte längre i morsesignalering. Men som radioamatör kan man ändå lära sig att använda morsealfabetet för att kommunicera med människor över hela världen.

Telegrafen

Telegrafen var den första innovation som gjorde det möjligt att redan för 150 år sedan sekundsnabbt skicka meddelanden till andra sidan jordklotet. Hundratals mil av kabel band samman städer som London, Hong Kong, New York, Kairo, Rio de Janeiro. Stater, sjöfart, järnväg, militärer, handelskompanier, kungahus och presidenter kunde därigenom bli betydligt mer effektiva. Världen krympte och globaliseringen tog fart. 

Samuel F B Morse och Alfred Vail utvecklade på 1840-talet ett alfabet för den elektriska telegrafen. Det byggde på att ström slogs på och av korta och långa i olika intervaller. De enklaste morsekoderna gavs till de mest frekventa bokstäverna i engelska språket — E A N T är vanligast, och blev -, - —, — - och —.

Den optiska telegrafen

Människor meddelade sig med varandra innan den elektriska telegrafen gjorde entré. Optisk telegrafi är system av semaforstationer som överför meddelanden enligt bestämda koder.
Det första moderna systemet för optisk telegrafi uppstod efter Franska revolutionen. Signalerna lästes av med tubkikare och upprepades längs linjen, där det var ungefär en mil mellan varje station. Det tog nio minuter att överföra ett meddelande över avståndet 230 kilometer, flera gånger snabbare än en kurir till häst.

I Sverige var det den svenska uppfinnaren, skalden och ämbetsmannen Abraham Niclas Edelcrantz som fick förtroendet att utveckla den optiska telegrafen för militära ändamål. Från 1795 stakades linjer ut i skärgårdarna i Stockholm, Göteborg och Karlskrona. Flera stationer byggdes och togs i bruk året därpå. Men det var under finska kriget 1808-09 som utbyggnaden av linjer från Stockholm till Gävle, Landsort och Sandhamn blev av. Sändningshastigheten var ungefär 12 tecken per minut och ett meddelande från Sandhamn nådde Stockholm inom tio minuter.

Den elektriska telegrafen

Elektrisk telegrafi använde ledningar mellan stationerna och kunde fungera över långa avstånd även om det var snöstorm, spöregn eller dimma. Nyfikenheten på fenomenet elektricitet ledde till experimenterande med många varianter av elektrisk telegraf.
Den första telegraflinjen i Sverige drogs mellan Stockholm och Uppsala. Under hösten 1853, från 1 augusti fram till invigningen den 1 november, kunde den som ville få sända telegram utan avgift. På det sättet kunde den nya tekniken sättas på prov och personalen fick träna på att telegrafera. Det Kongl. Electriska Telegraf-Werket bildades den 1 november 1853 och är ursprunget till dagens Telia.
Från början var det bara män som kunde få arbete som telegrafister. Den som såg till att ändra på det var Elfrida André. Hon hade tagit examen som organist privat 1857 och drev på om en ändring av lagen så att kvinnor kunde få arbeta som organister. Tre år senare sökte hon till telegrafistutbildning men den antog inte kvinnor. Efter några års politisk kamp ändrades lagen 1865 så att Elfrida André blev den första kvinnan som antogs till telegrafisttjänst. Hon blev både Sveriges första kvinnliga telegrafist och domkyrkoorganist.

Telegram 

Telegram var ofta bärare av viktiga meddelanden och förmedlingen av telegram garanterades från avsändare till dess att adressaten kvitterade meddelandet. Tjänstemännen hade tystnadsplikt. Telegrammet var en juridisk handling på samma sätt som det rekommenderade brevet.
Telegram som meddelande levde vidare till april 2002 då tjänsten avvecklades. Antalet telegram per år var då lite drygt 9 000 stycken, att jämföra med 1,3 miljarder SMS-meddelanden under 2002. 

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster