Två gevär

Vapen

Ingress för att beskriva innovationen

Två pistoler

Pistoler ur Tekniska museets samlingar. TM129. Foto: Ellinor Algin.

Vapen

Omslaget till Thorsten Nordenfelts "Nordenfelt on machine guns" från 1884. TM960. Foto: Ellinor Algin.

Kinesiska armén började använda gevär under 1100-talet.

Automatkarbiner är de mest moderna gevären. Världens mest kända automatkarbin är AK-47.

Rubrik för små genier

  • De flesta kulturer har tillverkat olika vapen för att försvara sig eller jaga med.
  • Romarna använde katapulter för att slunga iväg pilar och stenar mot fienden. 
  • Krutet kom till Europa från Kina på 1200-talet. Då började man tillverka eldvapen som gevär och kanoner.
  • AK-47 — Kalasjnikov — är världens mest kända gevär. Sedan 1949 har mer än 100 miljoner Kalasjnikovs tillverkats.
  • Redan under antiken och medeltiden användes pestsmittade lik som vapen. Moderna kemiska stridsmedel började tillverkas i Västeuropa i slutet av 1800-talet.
  • När man började använda bombflyg under andra världskriget var det främst vanliga människor som drabbades. Bomber släppts över städer och ingen kom längre undan.
  • Andra världskriget avslutades med att USA 1945 släppte atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan. Mellan 150 000 och 246 000 människor dog.
  • Efter andra världskriget började USA och Sovjetunionen kapprusta och tävla i att utveckla massförstörelsevapen. Idag finns vapen som kan utplåna allt liv på jorden flera gånger om.
  • Idag utvecklas bland annat obemannade stridflygplan. I framtiden kanske krig utkämpas utan levande soldater.

Vapen

Vapen har funnits i de flesta kulturer, till och med apor använder dem. Under antiken utövades biologisk krigsföring. Pestsmittade lik placerades ut i belägrade städer. I Europa dök de första gevären och kanonerna upp i slutet av 1300-talet, sedan man fått krut från Kina.

Flygets bombmattor krävde miljoner civila offer under andra världskriget. Landminor dödar och lemlästar 20 000 vuxna och barn varje år.

1945 fällde USA två atombomber över Japan. Cirka 200 000 människor dog. Världen skulle aldrig se på krig och vapen på samma sätt igen.

I Sverige kan man ansöka om vapenlicens. 2007 fanns totalt 2 123 000 legala vapen i Sverige. Enligt Rikspolisstyrelsens beräkningar finns cirka 40 000 illegala vapen.

Pang, pang — du är död! Kapprustning för fred?

Vapen har alltid varit kontroversiella uppfinningar. Berättelsen om hur Japan öppnade sig mot omvärlden är ett exempel på hur militärteknik kan få stora konsekvenser. År 1853 var Japan ett slutet och isolerat samhälle när fyra skepp ur den amerikanska flottan kom till Tokyos hamn. Syftet med expeditionen var att övertala japanerna att börja handla med USA. Den japanska regeringen imponerades av de amerikanska fartygens eldkraft. Japans militär insåg att de inte hade någon möjlighet att försvara sig i en väpnad konflikt med USA och det historiska avtalet skrevs under i mars 1854.

Kinesiskt krut och europeiska eldvapen
Med krutet från Kina introducerades eldvapnen i Europa redan på 1200-talet. Medan slagfälten täcktes av krutrök förändrades sättet att föra krig helt. De första gevären bestod av enkla trärör beklädda med järnringar. För att ladda geväret hällde man krut i mynningen och la därefter i en rund kula av bly eller en sten. Krutet tändes via ett hål i gevärens bakre del. På 1400-talet fick geväret en pipa i metall samt luntlåset, där luntan antändes när man tryckte på avtryckaren. De tidiga gevären var svåra att ladda och opraktiska på slagfältet. Därför introducerades bakladdningsgevär med patroner, det vill säga kulan och krutet i en pappersförpackning med en tändhatt på ena ändan.

1241 använde mongoler kanoner i krig i nuvarande Ungern. Kanonerna blev snart både fler och större. 1436 lät hertigen av Bourgogne tillverka en kanon som var så stor att den behövde transporteras på två vagnar dragna av sammanlagt 48 hästar. I Stockholm konstruerades på 1430-talet två enorma kanoner som kallades Djävulen och Djävulens mor.

Eldvapnen industrialiseras

På 1800-talet tillverkades de första gevären med spiralformade räfflor i eldrören. De fick kulan att snurra, vilket gjorde att den fick en rakare bana och större räckvidd. Gevären var en av de första serietillverkade produkterna under industrialismens frammarsch.
Snabbskjutande gevär togs fram i slutet av 1800-talet. Winchestergevären är berömda tack vare historierna om Vilda västern. Mindre eldvapen fick en roterande trumma, vilket gjorde att de inte behövde laddas om. De kallades revolvrar.

Kulsprutan revolutionerade den moderna krigsföringen och användes under både första och andra världskriget. De första var handdrivna och togs fram i slutet av 1800-talet. I Amerika uppfann Hiram Maxim (1840-1916) den första automatiska kulsprutan 1884. Moderna gevär är självladdande automatkarbiner som kan avfyra enstaka skott eller fungera som en kulspruta. Världens mest berömda automatkarbin är AK-47, eller Kalasjnikov, uppkallad efter dess konstruktör, ryssen Michail Kalasjnikov (född 1919). Sedan 1949 har över 100 miljoner AK-47 tillverkats.

Biologiska och kemiska vapen

Redan under antiken och medeltiden utövades biologisk krigsföring genom att pestsmittade lik kunde placeras ut i en belägrad stad och man förgiftade varandras brunnar med djurkadaver. Produktionen av moderna kemiska stridsmedel kom igång i Västeuropa i slutet av 1800-talet. Under första världskriget använde fransmännen granater med tårgas medan tyskarna lät 150 ton giftigt klor driva in över de allierades styrkor vid Yprès i Belgien. 1925 förbjöd Genèveprotokollet användandet av kemiska och biologiska stridsmedel i krig — men inte tillverkning och lagring.

I Tyskland var den första nervgasen i produktion från 1939. Efter kriget beslagtogs 300 000 ton kemiska stridsmedel. En del av detta dumpades i Östersjön. En ny generation nervgaser användes av USA under Vietnamkriget tillsammans med stora mängder växtbekämpningsmedel och tårgas. I kriget mellan Iran och Irak 1980-1988 krävde de kemiska stridsmedlen många offer och vid anfallet mot den kurdiska staden Halabja 1988 dödades mer än 5 000 civila av nervgas.

Flygbomber och massförstörelsevapen

Flyget som vapen har drabbat civilbefolkning i krig. När bombmattor släppts över städer kommer ingen längre undan. Miljoner offer krävdes utanför de militära leden under andra världskriget. De stora bombplanen var utrustade för att på hög höjd flyga långt och lägga ut bombmattor över mål långt, långt bakom fiendens linjer.

I det amerikanska Manhattanprojektet 1942 arbetade omkring 130 000 personer under forskaren Robert Oppenheimer för att ta fram en atombomb. 1945 fälldes atombomberna Little Boy och Fat Man över Hiroshima respektive Nagasaki efter order från president Harry S Truman. Mellan 150 000 och 246 000 människor dog under de fyra första månaderna efter bomberna. Världen skulle aldrig se på krig och vapen på samma sätt igen.

Det kalla kriget mellan USA i väst och dåvarande Sovjetunionen i öst trappades upp med kapprustning och massförstörelsevapen. Hösten 1961 testsprängde Sovjet en vätebomb som var 4000 gånger starkare än bomben som släpptes över Hiroshima. Både USA och Sovjet- satsade på bland annat kärnvapenbestyckade interkontinentala ballistiska missiler för att kunna utplåna varandra. Under många år levde världens befolkning under hotet om att en ömsesidig förintelse bara var en knapptryckning bort.Trots att det redan tillverkats vapen nog för att utplåna allt liv på vår planet flera gånger om avstannar inte forskningen och utvecklingen av nya förstörelseredskap. Vid sidan av kryssningsmissiler som utvecklats till precisionsvapen konstrueras idag obemannade stridsflygplan. Om 10-15 år kan man kanske få se slagfält utan levande soldater. Bakom forskningen finns stridande nationer som avlägsnar sig allt längre från själva kriget.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster