Vindkraft

Ingress för att beskriva innovationen

Vindkraft

Närbild på en modell av väderkvarn. Tekniska museet samlingar. TM1985. Foto: Ellinor Algin.

Vindkraft

Kvarnar på Öland. Foto: Tekniska museets arkiv.

Enkla väderkvarnar med stående axel som var kopplad direkt till kvarnstenen användes i Iran redan på 600-talet.

Idag finns ett stort intresse världen över för att utnyttja vinden för att producera ren förnyelsebar elektricitet.

Rubrik för små genier

  • Kraften i vinden som blåser fångas upp av vindkraftverkets blad och blir till elektricitet i en generator.
  • Det blåser nästan alltid och det beror på att solen värmer upp luften i vår atmosfär och gör att den rör på sig.
  • Väderkvarnen som kunde mala säd eller pressa olja ur frön uppfanns i Persien omkring 600 e Kr.
  • Väderkvarnen är en av de första maskiner som drevs av annat än muskelkraft. Vattenhjulet är ett annat exempel.
  • Väderkvarnar där man kan vrida bara toppen med vingarna på kallas "holländare". Väderkvarnen var viktig för att pumpa undan vatten och torrlägga områden under havsnivå i Nederländerna.
  • I romanen Don Quijote som Miguel Cervantes skrev 1605 slåss "riddaren av den sorgliga skepnaden" mot väderkvarnarna!

Vindkraft

Vindkraften har medvind. Det är den förnybara energikälla som är så väl utvecklad att den kan byggas ut i stor skala. I Tyskland, USA och Kina har vindkraften ökat sitt bidrag till energiförsörjningen åtskilligt de senaste åren.

Vindkraften producerade 2,5 % av världens el 2011. Den vanligaste typen av vindkraftverk har 2 MW effekt och kan försörja 1 300 hushåll med el. I Sverige växte vindkraften mycket under 2011. Vid slutet av året producerade den sammantaget mer el än ett genomsnittligt kärnkraftverk.

Ett vindkraftverk har en vindturbin med blad som kan vridas i olika vinklar för att fånga vinden på bästa sätt. Om vindhastigheten fördubblas ökar effekten åtta gånger. En generator omvandlar snurret till elektricitet.

Vindkraft

I vindkraftverket blir vindens rörelser till elektrisk energi. Vinden sätter fart på en turbin som är kopplad till en generator, där elektriciteten alstras. Turbinerna — som vanligtvis har två eller tre blad — har oftast en diameter på mellan 37 och 44 meter. Dagens vindturbiner kan tillgodogöra sig ungefär hälften av vindens energiinnehåll. De producerar el när det blåser mellan 4 till 25 meter per sekund, men är som mest effektiva när vindstyrkorna befinner sig mellan 12-14 meter/sekund.

Danmark föregångsland

Under senare delen av 1800-talet utvecklades i USA och Tyskland vindmotorer för användning inom jordbruket för bland annat drift av dränerings- och bevattningspumpar. Dessa vindhjul, med många mindre blad, som är monterade på master kan man fortfarande se i många länder i världen.
I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet utvecklade den elektriska industrin i USA och Europa vinddrivna elverk. Danmark, som saknar vattenkraft och stenkol, blev ett föregångsland inom vindenergiområdet. Redan i slutet av 1800-talet initierades här statsunderstödd forskning för att kunna utnyttja vindenergin.

Oljan blev dyrare

Efter andra världskriget satte man igång statsfinansierade vindkraftprojekt i flera europeiska länder, bland annat i Storbritannien och Frankrike. Någon utveckling kom dock inte igång, bland annat på grund av att det fanns god tillgång till billig olja och att man i stor utsträckning även började ställa sitt hopp till kärnkraften.
I början av 1970-talet hade dock situationen radikalt förändrats bland annat på grund av oljekrisen 1973 som blev en påminnelse om hur oljeberoende och därmed sårbar västvärlden blivit. I Sverige initierades ett vindenergiprogram 1973-74, och ibland annat Danmark började flera företag att serietillverka mindre och medelstora vindkraftverk.

Vindkraftparker i stor skala

De senaste åren har ett antal vindkraftparker byggts i Sverige — de flesta i södra Sverige där det blåser bra men också i skogsområden i Norrlands inland där de inte utgör lika störande inslag som i öppna landskap. Sveriges största vindkraftpark ligger till havs i Öresund. Den togs i drift under år 2007. Parken innehåller 48 vindkraftverk och har en total effekt på 110 MW. Årsproduktionen av el beräknas till 0,33 TWh vilket motsvarar elförbrukningen i 13 000 eluppvärmda villor. Idag byggs vindkraften ut som aldrig förr och nya anläggningar planeras över hela landet. 2011 svarade den vindproducerade elen i Sverige för 4,2 procent av den totala elproduktionen i landet vilket innebär en tredubbling sedan 2008. De närmaste åren kan vi förvänta oss ökning av vindproducerad elektricitet från vindkraftverk som efter en trevande start nu är på väg att bli en naturlig del av vår infrastruktur.

Facebook

Gilla oss på Facebook för att se vad som händer i utställningen och på Tekniska museet, få tips och erbjudanden.

Till facebook.com/tekniskamuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Twitter

Följ oss på Twitter för att omvärldsbevaka och få inblick i det som händer i vår värld.

Tekniska museet på Twitterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

YouTube

Se filmer om Tekniska museets verksamhet, teknik och vetenskap.

Till Tekniska museets kanal på YouTubelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Flickr

På Tekniska museets fotoström på Flickr hittar du fotografier ur våra bildsamlingar.

Tekniska museets på Flickrlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bambuser

Vi livesänder våra Nördcaféer och en del andra evenemang på Tekniska museet. Följ live eller kika i efterhand på vår Bambuserkanal.

Tekniska museet på Bambuserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster